Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hvilka ideal?»
*De högsta.»
»Aha, ja! Muhammeds paradis,» sade Klas med
höjda ögonbryn.
»Bah! Inte skulle han ätminstone ’segla med
lik i lasten’, som skalden säger. Nej, du! Hvad
jag är för gammal att uträtta, det skulle han göra.
Jag skulle sätta honom, som en saftig ympqvist,
pä tidens tvinande Ygdrasil. Ja, det skall nog ni
också göra, fru Ulfsson!»
»Jag?» sade Gertrud.
»Fruntimmer tycka nog om poesi,» sade Klas,
»men litet mindre dunkelt måste du dock tala.»
»Visst inte,» sade Gertrud lugnt, »jag förstår
herr Brun fullkomligt. Men jag tänkte blott säga,
att en mor icke är utvald, om hon ock är kallad,
att gifva sin son ideal.»
Klas såg förvånad på henne. Derefter log
han fryntligt och sade:
»Dygden, lilla hustru, är det högsta idealet!»
Assar stod vid en vägg och såg på en
gammal gravyr, men hans ögon voro stora och
glänsande. Strax efter tog han afsked med löfte att
komma nästa dag till middagen.
»Har ban en pålitlig karakter?» sporde Gertrud,
då han gått.
»Ja visst. Hur tror du annars jag skulle stå
ut med en sådan storpratare. God som guld.»
»Hvad är han?»
»Lyckligtvis kapitalist. Jag tänker väl ändå,
att kapitalet rinner undan genom hans fingrar,
Ax och halm. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
