Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Om jag stannar? Jag älskade Klas först.
Om jag älskar dig nu, skall jag älska en annan
i öfvermorgon och en fjerde dagen derpå.»
»Gertrud!»
»Förlåt mig, Assar! Jag får och vill inte
lefva för vår kärlek. Min kärlek till gossen är
högre. Åh, om du visste, hur lifvet strömmar
genom mina ådror igen! Nu skall jag hålla det
qvar. Jag skall kämpa för hans lif, som himlen
i dag skänkt mig för andra gången. Han skall
ärfva mina och dina tankar, Assar.»
Klas kom ut. Han tryckte Assars hand.
»Han är räddad!» sade han och gick fram
till sin hustru.
Hon sjönk ned och omfattade hans knän.
»Klas,» sade hon, »tänk ej på, hvad jag var
nyss! Jag skall åter bli, hvad jag var förr, och
mer än så.»
»Stackars lilla fågel! Så riktigt vingskjuten,»
sade han och strök hennes hår.
»När nu min vinge är läkt, skall du se, att
jag kan stiga högt öfver branterna, upp i skyarna,
som den djerfve höken.» — Hon reste sig leende.
Han log, som man ler åt ett barns joller, och de
gingo in i sjukrummet med armarna slingade om
hvarandra.
En grå dager trängde redan genom fönstret.
Regnet hade upphört. Assar tog sin hatt.
»Upp, Ahasverus!» mumlade han och försvann.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
