Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilja, som mig sändt hafver. Och: Gånge denna
kalken ifrån mig. Och: Haden I tron som ett
senapskorn —
Kybkohbbden (afsides, medan han går några
steg öfver golfoet.) Hon kan bli farlig for flera
än för sig sjelfl (Han går fram och fattar
Annies hand.) Barn, timglasets sand förrinner;
du vänder om det, det rinner på nytt. Det är
samma sand, men det är ej samma timme; vi
hafva kommit ett steg närmare. Så brusar tidens
ström framåt — omutligt framåt. Du vet, hvad
dess mål är — Gud. Ve de olycklige, som ej
hinna med; som likt svaga rön, utan fäste på
jorden, utan riktning mot himlen, kastas upp på
stranden! (Klockorna börja ringa)
Hör^kal-lélsen! Ser du bron, som tonerna bygga i rymden
mellan himmel och jord? Nu strömma dina unga
kamrater till mötesplatsen, dit den Högste kallat
eder genom mig. De oskyldiga, som likt
blommorna här (tar buketten från bordet) lefvat utan
att fråga. Hvad sade Skaparen åt dem? Doften
och växen för att spegla en glimt af mitt anlete!
Ser du, de ljufva, rena offren äro afhuggna. Men
hafva de lefvat förgäfves? Nej, ty de hafva ej
slutit sina blad och gensträfvigt frågat: är luften,
som Skaparen gaf oss, ren; är ljuset, som himlen
skänker oss, fullt klart? Vet du ej, menniskobarn,
att den menskliga tanken är en timlig tråd, afsedd
att leda oss i de jordiska förhållandena? Vet du
ej, att der den är liksom afklipt, der tanken stannar
— der böqar tron. Guds rikes seger! — Ser du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
