Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Achilles ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Deidamia, gifte sig i hemlighet
med henne, och fick en son wid namn
Pyrrhus. Då grekiske furstarne
samlades för at gå til Trojas belägring,
forutsade Calchas dem, at Troja icke
kunde intagas utan A:s’ bistånd, och
sade dem stället der han wistades.
Ulysses reste dit, förklädd til köpman,
och wisade damerna nipper och wapen;
A. förrädde sig sjelf, i det han mera
tyckte om de sednare. Ulusses förde
honom med sig til Troja, och det war
då som Thetis gaf honom den
ogenomträngliga rustningen, Vulcanus
smidde. Denna dikt är sednare än
Homerus, enligt hwilken Pelevs
friwilligt lemnade sin son åt grekiska
furstarne. A. blef snart den ypperste
hjelten i Grekland och en skräck för
fienderna. Under det at Agamemnon
sammandrog sina trupper, intog A.
flera städer i Troas, ibland andra
Thebe, Andromaches fädernebygd. Men
under loppet af belägringen hade A.
tilstyrkt at återlemna Chryseis til
hennes fader, som war Apollos prest, på
det pesten, som härjade i Grekernes
läger, derigenom måtte uphöra.
Agamemnon blef ond och tog ifrån A. en
fången flicka, som hette Hippodamia,
med tilnamnet Briseis. Denna
förolämpning förargade A. til den grad,
at han stängde sig inne i sitt tält och
uphörde at strida. Detta gaf
Trojanerne hopp om seger; men då A:s
wän Patroklus blifwit dödad af
Hektor, iklädde han sig åter sina wapen,
återwände til striden, och hämnades
sin wäns död genom Hektors, den han
släpade, fästad wid sin wagn, tre
gånger omkring Trojas murar och
Patrokli graf; men lemnade honom
slutligen tilbaka, rörd af Priami tårar.
Efter Hektors död blefwo de grekiske
furstarne budne til et stort kalas hos
Agamemnon, der man rådgjorde om
medlen at bemägtiga sig Troja. A.
förklarade sig för öppet krig, Ulysses
för list, och dennes råd segrade.
Agamemnon såg med nöje denna twist
emellan de båda furstarne, emedan det war en
upfyllelse af oraklet i Delphi, som
hade lofwat at Troja skulle bli intaget,
så snart twenne prinsar, som
öfwerträffade alla andra i tapperhet o.
klokhet, började at gräla på et kalas.
Enligt Ovidius war kärleken orsaken til
A:s död. Se Polyxena. – Man
har billigt anmärkt, at fabeln, som
säger Achilles wara osårbar, war icke
antagen i Homeri tid. Denne skald
aktade sig för at antaga en dikt, som
skulle wanärat hans hjelte. Han säger
at A. blef sårad under striden, och at
Grekerne stridde blodigt omkring hans
lif hela dagen. Då Thetis fick weta
at hennes son war död, steg hon up
ur wattnet, åtföljd af en skara med
nymfer, för at gråta öfwer hans lik.
Nereiderne stodo kring liksängen,
upgåfwo klagorop, och lade A. i
odödliga kläder; de nio Muserne läto
turwis höra sina klagosånger. I 17
dagars tid greto Grekerne och
Gudinnorna, och den 18:de lades liket på
et bål; askan förwarades i en gyldene
urna och blandades med Patrokli.
Sedan man på stranden af Hellespont
upfört en prägtig minneswård, wid
Sigei udde, låt Thetis anställa lekar
och strider omkring hans graf, af de
tappraste man i krigshären. –
Achilles dyrkades som en halfgud.
Oraklet i Dodona beslöt åt honom
gudomlig ära, ock befallte at årliga offer
skulle ske på hans graf. I följd häraf
byggde Thessalierne åt honom et
tempel wid Sigeum, stiftade fester til hans
ära, och tilskrefwo honom underwerk.
Årligen ditfördes twenne tjurar, en
swart och en hwit, krönte med
blomsterkransar, och vatten ditfördes ifrån
Sperchaios. Då Alexander såg A:s’
graf, hedrade han den med en krona,
och sade sig afundas A. at under sin
lefnar hafwa haft en sådan wän som
Patroklus, och efter sin död en skald
som Homerus. A. älskade de fria
konsterna, och war utmärkt skicklig i
musik, poesi och läkarekonst. – På en
bas-relief i Villa Pamfili föreställes
A. i gwinnodrägt, fördold ibland
Lykomedis döttrar.
Achimael och Sanyaab, andar
swarande ungefär mot wåra
lyktgubbar. De wistad i skogar och på
fälten, roa sig med at missleda resande,
och ingifwa stundom en swårmodighet
som gör menniskorna rasande, samt
sluta med at döda sina offer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
