- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
26

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Adórea ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fötter, under der man stötte med
pannan emot jorden och kyste den. A. för
romerska o. grekiska kejsare bestod deri,
at man knäföll wid furstens fötter o.
widrörde dess purpurrock, samt sedan
förde handen til munnen.
2. – (Sinneb. l.) A. föreställes
genom en framstupa liggande gwinna,
som håller högra handen på bröstet o.
et rökelsekar i den wenstra. Christne
målare afbilda den äfwen genom
englar knäböjande framför en lysande
triangel.

1. ADÓREA, en gudomlighet,
ansedd at wara densamma som Segern.
2. – Högtidligheter, hwarwid man
åt Gudarne offrade saltade speltkakor.

ADORES, tredje fonungen i
Damaskus, som hade Abraham til efterträdare.

ADOSCHT, en half fots hög sten,
på hwilken står Atesch-dan, eller
kärlet som forwarar den heltga elden í
Parsernes tempel.

ADPORINA, APORRINA ell.
ASPORINA, tilnamn, som gåfmos
Minerva, andre säga Cybele, efter et
tempel som hon hade på et brant berg,
nära Pergamus, hwilket tros wara det
samma som Ida. Det kallades äfwen
Montana, som har samma betydelse

ADRAMELECH och ANAMELECH
(Syr.M.) war en Gud hos folket
Sepharvaim, som innehade Samarien,
sedan Israeliterne blifwit förde på
andra sidan om Euphrat. Rabbinerne
påstå, at den förste föreställdes under
bild af en mulåsne. Assyrierne
upbrände barn på deras altaren, ell.
läto dem gå genom eld. Adramelech
betyd. pragtig konung, och Adramelech
en mild och god konung. Den lärde
Hyde påstår at A. bet. hjordarnes
konung, och förmodar at dessa båda
gudomligheter dyrkades såsom beskyddare
af stora boskapshjordar. Andre anse A.
wara Juno, emedan han målades
under form af en påfågel, som war
helgad åt denna Gudinna; men detta är
föga sannolikt, ty Syrierne gåfmo
sina Gudar åt de westerländska folken,
långt innan de antogo Grekers och
Romares.

ADRAMUS ell. ADRANUS, en
särskilt Gud för Sicilien: staden
Adranum war i synn. helgad åt honom.
Han ansågs wara fader til bröderne
Palici, twertemot Æschylus, som
säger at de woro söner af Jupiter; och
det tros at hans och hans barns
dyrkan infördes på denna ö genom
syriskaa ell. phenicista colonier, som der
nedsatte sig. Andre förblanda honom med
Adramelech. Mer än 100 hundar, som
woro helgade åt A., smekte alla dem
som nalkades templet, och tjente om
natten til ledsagare för druckna
personer: men söndersleto utan
barmhertighet de elake.

ADRAS, et namn som Perserne
gifwa Egyptiernes Osicis.

ADRASTE, se ANDATE.


1. ADRASTEA, dotter af Melgius,
konung på Kreta. Det war åt henne
och systern Ida, som Jupiters första
barndom anförtroddes. Hon gaf sitt
namn åt staden Adrastea i Troas.
2. – eller ADRASTIA , dotter af
Jupiter och Nödwändigheten
(Necessitas), war, enligt Plutarch, den enda
af Furierna, som utförde Gudarnes
hämnd. Hennes namn bet. en
Gudamagt, som alltid är i werksamhet,
eller hwars slag ingen kan undwika.
Egyptierne stälde A. upöfwer månen,
hwarifrån hon öfwerskådade hela
werlden, så at ingen brottsling undkom
hennes blickar. Man målade henne
äfwen med et hjul. Enligt andra är
A. blott ett af Nemesis’ tilnamn, o.
hennes namn härleder sig ifrån
Adrastus, som åt henne upreste et altare,
på det hon skulle hämnas hans sons
Ægialei död. Diogenes åter säger,
at detta namn är det första,
hwarunder Nemesis warit känd, då hon,
ännu endast Nymf, icke fått af Jupiter
förtroende at uträtta så många och
wigtiga saker. Hennes bild war
försedd med wingar. I Athén såg man
henne huggen af Phidias, med en
krona på hufvudet prydd med små
figurer af hjortar och segergudinnor, och
hållande i handen en askgren. Man
satte äfwen i hennes händer et styre.
Hon hade en bildstod på Capitolium.
2, 3. -– En nymf och en Helenas
tärna.

ADRASTEA CERTAMINA, et slags
pythiska spel, som inrättades af
Andrastus 2. i Sikyon, til Apollos ära.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free