- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
41

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Africia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

AFRICIA, et slags bakelse, som
nyttjades wid offren.

AFRICUS, Sydwest, en af de
förnämsta windarne. Han afmålas med
dimbetungade wingar.

AFRIET eller IFRIET (Arab.M.)
et slags Medusa eller Lamia, hwilken
Araberne anse såsom det
förslräckligaste och grymmaste widunder
ibland
de andar eller demoner, som fordom
stridde mot deras fabelhjeltar. De säga
at Salomo underkufwade en af dem,
som blef hans wilja fullkomligt
undergifwen.

AFRIKA (Sinneb. l.) en af de 4
werldsdelarne. De gamle föreställde
den under bild af en qwinna, och af
en skorpion. På en gammal medalj
ifrån Adriani tid har hon et
elefanthufwud til hufwudbonad. På flera
andra medaljer håller hon en skorpion i
högra handen och et fullhorn uti den
wenstra; wid fötterna står en korg m.
blomster och frukt. Hästen och
palmträdet woro symboler af den del utaf
A., som gränsade intil Karthago. På
en af drottning Christinas medaljer
föreställes Atlas, under A:s costym,
betäckt med huden af et elefanthufwud
med dess snabel och huggtänder, och
betraktande tecknen i djurkretsen, för at
utmärka at Atlas, som upfann
astronomien, regerade i A. I sednare
tider har A. blifwit måladt under
bilden af en morianska, nästan naken,
med krusigt hår, et elefanthufwud til
hjelmprydnad, korallhalsband, et
axfyldt horn i ena handen, och en
skorpion i den andra, ell. ock en
elefanttand, samt åtföljd af et lejon
och flera ormar. Le Brun har målat A.
under bild af en morianska, naken ända
til medjan, ridande på en elefant;
öfwer hufwudet ses en parasoll, som
alldeles öfwerskyggar henne. Håret är kort
swart och krusigt; twå stora perlor
hänga i öronen, och armarne prydas
af dyrbara armband.

AFRIN, se AFERGAN.

AFTONEN (Sinneb. l.) skulle icke
kunna föreställas bättre än under
bilden af Diana. Hon håller uti högre
handen en båge, och uti den andra et
koppel af flera hundar.

AFTONSTJERNAN, se HESPER,

AFUNDEN (Sinneb. l.) Grekernå
gjorde henne til en Gud, emedan på
deras språk är p h t o n o s masculinum.
Romarne gjorde henne til Gudinna
dotter af Natten. De liknade henna
wid ålen, emedan de trodde den fisken
afundas alla andra. Hennes namn
I n v i d i a betecknar den, som icke ser en
gerna ell. icke med godt öga.
Grekerne kallahe henne äfwen Ondt Öga o.
för at bewara sina barn för dess
inflytelser, togo de med fingret af den
äsja, som fans på bottnen as
badställena och beströko deras ännet. Denna
widskepelse äger ännu rum hos
Grekerne, och de frugta för A. efter det
onda ögat. Denna Gudinna
föreställdes under bild af en gammal käring,
med huggormar kring hufwudet,
skellande och håliga ögon, likfärg, rysligt
mager, ormar i händerna och en
annan som fräter hennes bröst. Någon
gång ses wid hennes sida en hydra med
7 hufwuden. Hon afmålas äfwen
hållande et hjerta som hon söndersliter,
och en hund wid sidan. En af A:na
förnämsta sysslosättningar war at
ledsaga Smädelsen. Sådan målade
Apelles henne. Rubens har i London o.
på en tafla i Luxembourg målat A.
såsom en mycket mager o. blek
gwinna. Le Poussin har föreställt henne
huru hon biter sig i armen och skakar
på ormarna som omgifwa hufwudet.
Hon bortjagas af Tiden, som uplyfter
den nedfallna Sanningen.

AFVELSAMHETEN, se FRUKTSAMHETEN.

AGÆ war en stad i Cilicien, der
Æskulapius hade ett as de mest
rygtbara tempel.

AGAGLEUS, se EPIGEUS.

AGAKLES, ett grekisk anförare, hwars
son blef sårad wid Trojas belägring.

ACAMARSHANA (Ind. Myth.) et
ställe i Weda eller Hinduernes heliga
bok, hwars blotta uprepande är nog,
för at rena själen ifrån dödliga synder.

1. AGAMEDA, äldsla dottern
til Augeus, en utmärkt skön prinsessa, o.
som kände de enkla läkmedlden samt
deras olika bruk. Hon blef gift med
Mulius 2.
2. − Dotter as Makarea, gaf sitt
namn åt staden Agameda på Lesbos.

1. AGAMEDES, broder til Trophonius,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free