- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
42

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Agamemnon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

son af Erginus eller af Apollo
och Epikaste, war en skicklig
byggmästare. Det war han och hans broder,
som upbyggde Apollos tempel i
Delphi, och Hyrei skattkammare. A.
ansågs derföre som en halfgud. o.
Grekland upreste monumenter åt honom.
Plutarch berättar, efter Pindarus, at
då templet war färdigt, begärde
bröderne sin wedergällning af Guden, som
befallte dem at wänta en wecka, och
under tiden lefwa wäl; men at efter
weckans slut hade begge warit döde.
Pausanias berättar om dem följande
skälmstycke. De hade funnit utwäg at
dagligen bestjäla furstens
skattkammare, förmedelst en sten, som de kunde
taga ur när de willet. Som man icke
uptäckte tjufwarne, utsattes för dem
en snara, i hwilken A. fastnade. Hans
broder högg då hufwudet af honom,
på det ingendera skulle blifwa
uptäckt. En tid derefter öppnade jorden
sig under Trophonii fötter, och
upslukade honom lefwandet. Andre säga,
at A. omkom på samma sätt, och at
hans graf låg i den heliga skogen wid
Lebadeia. I Pausanias’ tid såg man
ännu en pelare på samma graf.

1. AGAMEMNON, Konung i
Argos och Mykenä, sonson til Pelops o.
broder til Menelaus. Begge woro de
söner af Plisthenes, broder til Atreus
och derföre kallar Homerus dem
Atrider. Hans farbroder Thyestes hade
inkräktat thronen i Argos, och nödgade
A. at draga sig tilbaka til Sparta,
der Tyndgarus regerade. Enligt
Euripides, hade denne bortgift sin dotter
Clytemnestra med Tantalus, Thyestis
son; missnöjd med denna förening,
tilböd han A. sin hjelp för at återfå
riket af Thyestes, och taga dottern från
Tantalus, emot willkor at sjelf ägta
henne. A. emottog tilbudet, och med
tilhjelp af Tyndarus fördref Thyestes ifrån
Argos, dödade Tantalus, och gifte sig
med Clytemnestra, med hwilken han
hade twenne döttrar, men, enligt
Sophokles, fyra, neml. Chrysothemis,
Elektra, Iphianassa och Iphigenia, samt
sonen Orestes. Wald til öfwerbefäl
ware för grekiska hären, och af
motwind twungen at stadna qwar i
Aulis, offrade han, på Calchas’
befallning, utan nödtwång, sin dotter
Iphigenia åt Diana. Under artikeln
ACHILLES har man sett hans twist m.
Menelaus, åt hwilken han måste
återlemna Briseis. Efter Trojas
belägring blef han dödligt kär i Priami
dotter Cassandra, som war hans
fånge, och förde henne med sig til Argos.
Hon hade spått honom, at han skulle
dö, om han återwände til
fäderneslandet, men ingen trodde på hennes
spådomar. A. fick likwäl snart erfara
deras sanning. Hans hemkomst wäckte
en liflig oro hos Clytemnestra, som
under sin mans frånwaro låtit
förföra sig af Ægisthus. Denne Thyestis
son hämnades sin fader och mördade
A. år 1183 f.C. Pausanias säger,
at man ännu i hans tid såg ruiner
af grafwarna efter hans körswen
Eurymedon och efter alla dem som A.
återfört ifrån Troja, samt med honom
stupade för Ægisthus. Desse grafwar
lågo i Mykenä, nära Teledami och
Pelops’, äfwensom grafwarne efter de
barn Cassandra haft med A., och som
Ægisthus mördade. Se ÆGISTHUS,
CASSANDRA, CLYTEMNESTRA,
ELEKTRA och IPHIGENIA.
2. – Et tilnamn hwarunder
Jupiter dyrkades hos Lacedemonierne, och
som gafs honom af den förenämnde.

AGAMEMNONIDES, Orestes,
Agamemnons son.

AGAMEMNONS SPIRA, se under
SPIRA 2.

AGAMETOR, en namnkunnig
kämpe i Mantinea.

AGAMIDIDES, fjerde ättlingen af
Herkulis son Cresippus, och som
regerade öfwer Cleonéerne.

AGANICE ell. AGLAONICE, dotter
af Thessaliern Hegemon, hade någon
kunskap i astronomien, och förstod at
uträkna månförmörkelser. Dessa
kunskaper begagnade hon, för at inbilla
sina samtida at hon efter behag kunde
nedlocka månen ifrån himmelen. När
hennes skryt och bedrägeri sedan
uptäcktes, gjorde man narr af den
föregifna trollqwinnan, hwilket gaf
anledning til grekiska ordspråket: "Ni
drar ner månen til er egen skada."

1. AGANIPPE, dotter af floden
Permessos. Hon förwandlades til en källa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free