Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Aglibolus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än Gyges, emedan han, nöjd
med sin tarfliga arfwedel aldrig
öfwerträdt dess gränser, och lefde
lycklig af den frukt han deraf hemtade.
AGLIBOLUS (Syr. M.) en Gud
hos Palmyrenerne, som tros wara
Solen. Han afbildades såsom en yngling,
klädd i tunica, som war updragen och
fästad wid gördeln, så at den endast
gick ned til knäet, och hållande i
wenstra handen en liten staf i form af en
rulle. Herodianus säger at bilden af
denna Gud war en stor sten rund
nedantil, och som slutades i en spets,
hwilket utmärkte Solen. Han
föreställes äfwen under manlig form, med
krusigt hår, månens figur på axeln,
kothurner på fötterna och et kastspjut
i handen. Man säger, at det war af
denna Gud, som kejsar Heliogabalus
tog sitt namn. På gamla
monumenter är han alltid åtföljd af en Gud,
kallad Malachbelus, som man anser
wara Månen. Se LUNUS,
MALACHBELUS.
AGNI (Ind. M.). eldens Gud. Han
utmärkes genom ordet Ravaka, den
som renar, och är den andre af de
gudar, som beskydda de 8 werldens hörn.
Han understöder werldens sydwestra del,
och har 4 armar, hållande en skrift
med twenne: hufwudet omgifwes af
lågor, och han rider på en wädur.
AGNIAN (Amer. M.) en ond ande,
som efter Brasilianernes tanke
borttager liken, då man icke har den
försigtigheten, at lemna lifsmedel
omkring de tunnformiga gropar, i hwilka
de nedsättas.
AGNITA eller AGNITES, se
HAGNITAS.
AGNO, se HAGNO.
AGNUS CASTUS, en buske på hwars
löf Athenskorna lågo under offren til
Ceres, i den tron at de förmådde
bibehålla dem wid den renhet
mysterierne fordrade.
AGOGES (Ind. Myth.) sårskilta
tempel för Bisnalerne. Se BISNALER.
AGOJA (Afr. M.) en af de
allmänna Fetischerne af första klassen i
konungariket Juida på slafkusten. Det
är en gräslig figur af swart jord, som
snarare liknar en groda än en
menniska. Han tros waka öfwer rådslagen,
hwarföre man och rådfrågar honom
innan något företages. De som
behöfwa dess ingifwelse, wända sig först til
offerpresten och anmäla hos honom sitt
ärende; derefter offra de sin gåfwa åt
A. utan at glömma gifwa presten sin
rätt. Denne gör en myckenhet
grimaser, dem den bönfallande betraktar
med synnerlig wördnad. Han kastar
små kulor på måfå ur et fat i et
annat, til dess antalet befinnes wara udda
i hwardera fatet, hwilket uprepas flera
gånger; fortfar antalet at wara udda,
förklaras företaget wara lyckligt.
Bedragas Negrernes förhoppningar, kasta
de felet på sig sjelfwa.
AGON, kropps ell. snillesöfning hos
de gamle. Til de förra räknades A.
N e m e u s, A. O l y m p i c u s, m.fl. I
likhet med Grekerne, inrättade
Romarne dylika lekar. Aurelianus
stiftade A. S o l i s. Domitianus A.
C a p i t o l i a n u s som firades hwart fjerde
år, likasom olympiska spelen;
hwadan åren stundom räknas efter
Agones, i stället för efter Lustra. A.
A d r i a n a l i s inrättades i Athén af
Adrianus, och A. I s e l a s t i c u s i Puteoli
af Antoninus Pius, och war en helig
lek, Segerwinnarne kallades
H i e r o n i c æ. (helige segrare,) och kunde icke
inkomma i staden, utan genom en
enkom gjord öppning på stadsmuren. A.
m u s i c u s war en täflan, hwari skalder
och musici läto höra sig. Den
infördes af Nero, och kallades derföre
N e r o n i a n u s, hölls hwart femte år, samt
infördes sedan i de pythiska, nemeiska
och isthmiska spelen. Diocletianus
inrättade andra i Alba, Neapel &c.
AGONALIA, en romersk sekt til
Jani, andre säga til Agonii ära. Den
stiftades af Numa til Jani ära, hwars
fest inföll den 9 Jan. Någre säga at
A. firades tre gånger om året, eller
den 11 Jan., 21 Maj och 13 Dec.
samt at derwid offrades en gumse.
AGONES, offerslagtare, så kallade
emedan slagtaren, innan han stack
kreaturet, plägade fråga: Ago-ne? d.ä.
får jag nu göra det jag skall?
AGONIUM, dagen då offerkonungen
hos Romarne förrättade et högtidligt
offer: äfwen stället der Agon firades.
1. AGONIUS, et Mercurii tilnamn,
emedan han förestod kämpespelet Agon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
