Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Ajax ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den grymma behandling, Trojanerne
ofta läto dessa olyckliga offer undergå,
såsom at försåtligt mörda dem under
ditresan, bränna dem och kasta deras
aska i hafwet &c., fortfor likwäl detta
bruk i mer än tusen år.
2. – Son af Telamon och
Hesione, war, näst Achilles, den tappraste
bland Grekerne, men, likasom han,
stolt, öfwersittare, häftig och osårbar,
utom på ett ställe af bröstet, hwilket
han ensam kände. Då Herkules
gjorde et besök hos Telamon, som
beklagade sig at han icke ägde några barn,
bad han Jupiter at gifwa sin wän en
son, hwars hud skulle wara lika
ogenomtränglig som nemeiska lejonets,
den han sjelf bar. Knappt hade han
slutat sin bön, förr än han fick se en örn,
hwilket han ansåg för et lyckligt tecken,
och lofwade Telamon en son, som
han bad honom kalla Ajax, d.ä. örn.
Så snart barnet war födt, betäckte
Herkules det med sin lejonhud o.
gjorde det osårbart, utom der Herkules
hade sårat lejonet. Denne A. war llka
ogudakfig som den förre. Sophokles
berättar, at då fadern en gång
föreställt honom, at man borde wänta
segern af Gudarne, hade han swarat at
de fegaste stackare segrade genom en
sådan hjelp, men at han för sin del
war mycket säker om seger deras
bistånd förutan. En dag wille Minerva
gifwa A. et godt råd, men han
mottog henne mycket stolt och bad henne
alldeles icke befatta sig med hans
upförande, för hwilket han wiste göra
behörig reda, utan i stället spara sin
godhet åt de andra Grekerna. En annan
gång wägrade han hennes anbud at
köra hans wagn. Han utplånade til
och med på sin sköld uglan, hennes
favoritfågel, emedan han fruktade at
denna bild skulle anses såsom et
bewis på hans wördnad för Minerva,
och således som et misstroende til hans
eget mod. Homerus gifwer honom
likwäl icke denna karakter af Gudarnes
föraktare: ty om Ajax just icke beder
Jupiter för sin egen skull, samtycker
han likwäl at man beder honom, men
sakta, på det Trojanerne ej måtte höra
det, och begagna sig deras: ty, sade han,
jag frugtar ingen i werlden. Han
utmärkfe sig wid Trojas belägring, der
han hade befälet öfwer Megarerne o.
inwånarne på Salamis. Han slogs
en hel dag emot Hektor, men
beundrande hwarandra uphörde de med
striden, och gåfwo hwarandra olyckliga
skänker: ty med gehänget, som Hektor
fick, fästades han wid Achillis wagn,
när denne släpade hans lik omkring
Trojas murar. Efter Achillis död
twistade A. och Ulysses om hans wapen;
Ulysses wann, och A. blef deröfwer så
ursinnig, at han om natten slog ihjel
all den boskap som fans uti lägret, i
tanke at han dödade sin medtäflare o.
höfdingarne för armén. Återkommen
ifrån sin sinnesförwirring, och ledsen
at se sig et åtlöje för hären, wände
han emot sitt eget bröst det swärd han
fått af Hektor. Detta är ämnet för
Sophoklis sorgspel: Piskföraren Ajax,
emedan skalden föreställer A. med en
piska i handen, sysslosatt at piska en
gumse, den han tror wara Ulysses. A.
dog innan Troja föll. Någre påstå,
at det icke war Achillis wapen, utan
Palladium, hwarom A. twistade: at
Ulysses, i samråd med Agamemnon,
låt mörda honom, at förekomma
werkan af hans hotelser. Ulysses, som
misstänktes wara hans baneman, nödgades
förklädd taga til flykten, och arméen
war innerligen upbragt öfwer
händelsen. Kalchas, rådfrågad om man
borde bränna A:s lik, swarade at en
ogudaktig man förtjente icke bålets ära.
Emedlertid upreste Grekerne åt honom
et prägtigt monuntent på udden af
Rhæteum. Det säges at då A:s själ
hade frihet at wälja sig en kropp för
at åter wistas på jorden, hade han
hellre walt et lejons än en menniskas.
Pausanias berättar, at en Mysier för
honom sagt sig hafwa sett A:s graf
nära hafsstranden, o. för at gifwa
honom et begrepp om denna hjeltes
stora wäxt, försäkrat at hans knäskål war
lika stor med stentrissorna, som de
unge athleterne nyttjade wid olympiska
spelen. Philostrates säger, at A. war
8 cubiti lång, d.ä. 4 alnar. Alle
Greker åkallade honom före slaget wid
Salamis, och lofwade honom, såsom en
förstling af bytet, ett af de skepp de
hoppades taga ifrån Perserne. Enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
