- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
68

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Amarynceus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tilnamn efter staden Amarynthus uti
Eubæa ell. Thessalien, der hon i
synnerhet dyrkades.

AMARYNCEUS, se DIORES.

AMARYNTHIA, eller AMARYSIA,
en fest, som firades til Diana
Amarysias ära.

AMARYNTHUS, en jägare i
Dianas tjenst, gaf sitt namn åt staden
Amarynthos på Eubæa.

1. AMASTRUS, bundsförwandt m.
Perseus o. fiende til konung Æetes 2,
blef dödad af Argus I,
2. – En Trojan, son af Hippotas,
dödad af Camilla.

1. AMATA, kallades den jungfrun,
som af Pontifex Maximus antogs at
wara Vestal.
2. – Konung Latini gemål o.
moder til Lavinia, dödade efter
förblindade sina båda söner derföre at de
lofwat sin syster åt Æneas; men hon
hängde sig sedan af förtwiflan, då hon
såg sig ej kunna hindra dotterns
giftermål.

AMATHIA, en af de 50 Nereiderne.

1. AMATHUS (nu Limesso), en stad
på Cypern, helgad åt Venus.
Inwånarne hade upbyggt et prägtigt
tempel åt henne och Adonis.
2. – Herkulis son, gaf sitt namn
åt ofwannåmnde stad.

AMATHUSA, moder til Cynirus.

AMATHUSIA, et Veneris tilnamn
efter staden Amathus.

AMAZONERNE woro en nation af
krigiska qwinnor, hwilkas tilwarelse
likwäl flere författare betwiflat. De
gamles berättelser om dem äro
följande: Sedan Ninus blifwit död,
efter at hafwa grundat assyriska
wäldet o. besegrat Seytherne, sågo hans
gemål o. hans söner, Ilinus o.
Skolopites, båda af seythiskt konungablod
och som blifwit utslutne ifrån
thronföljden, sig twungne at med sina
anhängare draga sig tilbaka til asiatiska
Sarmatien, på andra sidan om
Caucasus. Der anlade de et nybygge, och
gjorde derifrån et ströftåg til
länderna wid Pontus Euxinus. Uttröttade
af dessa fiendtligheter, förenade
grannarne sig och utrotade allt mankön.
Qwinnorna, för at hämnas sina
männers död o. trygga sin egen säkerhet,
inrättade en ny regeringsform, walde
en drottning, och beslöto at utesluta
alla på manssidan, samt at aldrig gifta
sig. Derföre dödades alle, som
slumpen låtit lefwa. Men för at gifwa et
framtida bestånd åt detta nya
samhälle, begåfwo de sig hwart år til
gränsen, för at med grannarne ingå
flygtiga men lifgifwande kärleks-
föreningar; likwäl borde hwar qwinna
förut hafwa dödat tre fiender. Flickorna
som föddes efter dessa besök,
upfostrades med mycken omsorg; men gossarne
dödades, stympades, eller hemskickades
til sina farar. Wid åtta års ålder
brände de ell. genom en häftig
tryckning förtwinade högra bröstet på sina
döttrar, hwaraf de fingo sitt namn
(af a, utan, o. mazos, bröst,) för at
göra dem mera skickliga at skjuta m.
båge. Det tros at Diana i Ephesus
war försedd med så många bröst, just
derföre, at A. åt henne helgade dem
de afskuro på sig sjelfwa. Deras drägt
bestod i hudar af de djur som de
dödat på jagt; de fästades öfwer wenstra
axeln, o. när de föllo på knä,
lemnades hela högra sidan bar. I krig bar
drottningen och befälet et slags
bröstsköld af små jernfjäll, fästad med en
gördel, o. på hufwudet en fjäderprydd
hjelm. Deras öfriga wapen woro
båge, pilar, kastspjut och en stridsyxa,
upfunnen af deras drottning
Penthesilea. Skölden war i form af
halfmåne, halfannan fot bred: också är på
medaljer deras bröstbild wanligen
åtföljd af en liten stridsyra och en
halfrund sköld (pelta). Sedan de gjort
betydliga eröfringar, kufwat Krim o.
Cirkassien, gjort Iberien, Kolchis och
Albanien skattskyldiga, samt bibehållit
sitt wälde i flera sekler, förstördes de
nästan alldeles af Herkules, som tog
deras drottning til fånga o. gaf
henne åt Theseus, til belöning för hans
tapperhet. – Man är icke ense om de
länder A. bebodde. Somlige förlägga
dem i Kappadocien o. wid stränderna
af Thermodon; andre i de länder som
gränsade til Pontus, och en del wid
kusterna af Swarta hafwet. Strabo
säger at de bodde ofwanför Albanien,
wid foten af Cerauniska bergen, och i,
Grannskapet af de Scyther, som kallas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free