- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
71

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Amerdad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af den högtidliga dyrkan man der
wisade Pluto.

AMERDAD (Pers. Myth.) en god
ande hos Parserne. Det är han, som
i all frukt frambringar
wälsmakligheten, hwarigenom den kan anwändas
til den af Ormuzd åsyftade nytta.

AMERIKA (Sinneb. l.) en af de
fyra werldsdelarne, så kallad efter
Americo Vespucci ifrån Florens. Man
målar den såsom en qwinna med
olivebrun hy, fjäderprydnad på hufwudet,
samt wäpnad med båge o. pilar. Wid
fötterna ligger et hufwud
genomborradt med en pil, för at utmärka at der
finnas menniskoätare. Wid sidan ses
fredspipan (calumet), prydd med
wingarna på Mercurii staf. fisket o.
jagten, Amerikanernes förnämsta yrke,
utmärkas genom twenne barn, som bära
fisk och wildbråd. Krokodilen och
Bananasträdet fullborda taflan. Le Brun
har uttryckt A. genom en olivebrun
qwinna af något wildt utseende. Hon
sitter på en sköldpadda, håller uti ena
handen et kastspjut och en båge i den
andra. Dess hufwudbonad består i
fjädrar af åtskilliga färger: hon är klådd
i et slags kjortel, som betäcker henne
ifrån medjan til knäna.

AMESTRIS, Xerxes’ gemål. Sedan
hon låtit mörda sin medälskarinna,
offrade hon af tacksamhet, åt de
underjordiska Gudarne, 14 barn af de
förnämsta familjer i Persien, dem hon
låt begrafwa lefwande.

AMESTRIUS, son af Herkules och
Æone, en af Thestii 50 döttrar.

AMETHEUS, en af Plutos hästar.

AMETHIST, se LITHOMANTIEN.
De gamle trodde at denna sten kunde
bewara för rus, och at man kunde
dricka så mycket man wille, ur käril
af A.: man finner äfwen ofta Bacchi
hufwud graveradt på sådana stenar.
Det troddes ock, at de som buro
amethister på sig, erhöllo gåfwan at i
drömmar se framtiden, at afwända
onda tankar, gifwa en lycklig
snarsyndighet, o. förwärfwa furstars nåd.
Romerska fruntimren tyckte mest om
denna ädelsten.

AMHARIA, Gudinna hos Fesullas
inwånare i Etrurien. Fötterne på
hennes bildstod woro förenade, och
händerne fästade intil kroppen; det långa
håret fladdrade omkring hufwudet,
likasom på egyptiska statuer. Hon tros
wara densamma som Furina, de
ondas hämnarinna.

AMICA, en benämning som
Athenarne gåfwo Venus, emedan hon
förenar älskande personer.

1. AMICUS, et Herkulis tilnamn,
såsom Gud för winning och uptäckten
af förborgade skatter.
2. – Ett af Jupiters tilnamn.

AMIDAS, en japansk afgud, o. den
störste af deras Gudar, öfwerherren i
deras paradis, beskyddaren af
menniskosjälarne, fader o. Gud för alla dem,
som inlåtas til paradisets nöjen, med
ett ord: mensklighetens medlare o.
frälsare; ty det är genom hans bemedling
som själarne få syndernas förlåtelse,
och dömmas wärdige at njuta
himmelens lycksalighet. A. har så mycket
wälde öfwer helwetesguden Jemma,
at han kan förmå denna stränga
domate ej allenast at mildra den
brottsliges straff, utan äfwen benåda honom
o. försända honom åter til jorden före
den tiden, som är bestämd at försona
den tiden, som är bestämd at försona
hans synder. A. dyrkas i synnerhet af
andäktige swärmare, som erbjuda
honom offret af deras lif o. dränka sig
til hans ära. Offret stiger in i en
liten förgylld båt, prydd med
sidenwimplar, binder stenar om halsen, wid
fötterna och kläderna, dansar under
musik, o. kastar sig slutligen i floden. Ofta
borra de hål i båten och sjunka
småningom til botten, i åsyn af en
talrik skara slägtingar, wänner och
bonzer. Andre swärmare stänga in sig i
en trång kula, i fortn af en graf,
igenmurad på alla sidor, utom et litet
hål för luftens inträde. I denna graf
ropar den fromme narren ouphörligt
på A., til dess han upgifwer andan.
Efter den beskrifning Gudens
lärjungar lemna om honom, synes han
wara det Högsta Wäsendet: ty efter
deras tro, skall han wara et odelbart,
okroppsligt och oföränderligt wäsende,
skildt ifrån alla elementer. Han war
til före naturen; han är källan och
grunden til allt godt, utan begynnelse
och ända, oändelig, omätlig och hela
werldens skapare. Han föreställes på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free