- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
90

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Antagoras ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på en ek, simmade öfwer och flydde in i en skog, der han förwandlades til ulf,
och i nio år lefde tilhopa med andra ulfwar. Blef han under denna tid icke
warse någon menniska, så gick han tilbaka til sjön, simmade öfwer, återtog
menniskoform, kom hem til sitt, och lefde nio år til. 2. – En jätte, Neptuni
son med Terra, war 2O alnar lång, anhöll alla resande uti Libyens öcknar,
twingade dem at brottas med honom, och krossade dem med sin tyngd, emedan han
lofwat upbygga åt Neptunus et tempel af bara menniskoskallar. Herkules, som
han hade utmanat, slog tre gånnger omkull honom, men förgäfwes: ty hans moder,
Jorden, gaf honom nya krafter, så snart han widrörde henne. Detta märkte
Herkules, som uplyfte A. i luften och qwäfde honom emellan sina armar. Ovidius
föreställer Herkules hållande A. under wenstra armen, under det han stryper
honom med den högra. Jätten hade upbyggt staden Tingis wid Gibraltars sund,
der han blef begrafwen. Sertorius skall hafwa öppnat hans graf, der man fann
ben af ofantlig storlek. 3. – Konung öfwer Irasus, i Libyen, utsatte sin
dotter Barce såsom belöning för kapplöpning. 4. – En af höfdingarne för Turni
arms.

ANTAGORAS, en herde på ön Cos. Herkuless som blef wäderdrifwen dit bad honom
gifwa sig en wädur. Herden, som war styf och stark, föreslog honom at brottas,
och lofwade honom gumsen om han wann. Herkules tog emot anbudets men Meroperne
hjelpte herden och twungo hjelten at fly. Se ALCIOPE, ANTIMACHIA.

ANTAMTAPPES är Indianernes helwete, fullt af törnen, korpar med jernnäbbar,
galna hundar, stingande mygg och andra djur, som ilfånas at pina de onde. Der
plågas själarne i ewighet. Se JAMMA-LOKON.

ANTANDRUS, stad o. hamn i Phrygien. der Æneas gick om bord. Staden låg wid
Alexandria Troas, der Paris fällde domen emellan de tre Gudinnorna.

ANTASUS, fader til Melas, farfar bil Eetiom o. farfars fader til Cypselus.

ANTEDEXTRA kallade spåmännen (Aruspices) åskan och de fåglar, som kommo från
högra sidan. Se ANTESINISTRA.

ANTELIUS, en af Athéns Gudar. Det fans Genier, som dyrkades under namn af
Antelii Dæmones. Deras bilder sattes öfwer portarna.

ANTENOR, trojansk prins, hade ägtat Theano, dotter af den thraciska konungen
Cisseus, och hade m. henne 19 söner. Skickad til Grekland, för at återfordra
Hesione, lyckades han likwäl icke at utföra sitt updrag. Under hela kriget
tilstyrkte han beständigt at återlemna Helena til Grekerna. Han anklagades at
hafwa förrådt sitt fadernesland, ej allenast derföre at han emottagit grekiska
sändebud som kommo för at återfordra Helena, utan ock derföre, at han i Troja
igenkänt den förklädde Ulysses, och ej uptäckt det för Trojanerne. Diktys från
Kreta försäkrar, at A. sjelf tilstyrkt Ulysses at låta göra en trähäst,
likasom för at offra den åt Minerva, innan han drog sig tilbaka. Han slöt
omsider fred med Grekerne, emot en wiss summa i silswer för
krigsomkostnaderna. Någon tid derefter, då Grekerne wid afresan hade
qwarlemnat hästen såsom et minnesmärke af den fred och det lugn, för hwilka de
hade at tacka Minerva, lät A. nedriswa et stycke af murens för at få hästen in
i staden. Derpå återkommo Grekerne, underrättade af Sinon, til staden och
öfwerraskade de insomnade Trojanerne. Æneas misstänktes at wara i hemligt
förstånd med honom, emedan Grekerne, sedan de intagit Troja, ställde en
skyddswakt wid dessa båda prinsars palats. Efter stadens eröfring gick A. om
bord med sitt parti och kom til Italien, der han anlade en stad m. hans namn,
sedan kallad Padua. Livius låter honom gå ut ifrån Paphlagonien, med en coloni
af Heneter, och så anlända til Italien.

ANTERETTOIN (Finn. Myth.)
en badpatronessa, som förwarar sår, at wärmen icke ingår i dem. Se AUTERINEN.

ANTENORIDER, Antenors söner, hwaraf tre stupade under Trojas murar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free