- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
103

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Apollo Citharœdus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en båge, och foten färdig til språng. Det är sådan
man bör föreställa sig honom då han lemnar Lyciens
skogar för at återkomma til Delos, och som Virgilius
målar honom, när han jemnför honotn med Æneas på
jagten.
2. – CITHARŒDUS, ett af Apollos tilnamn, då han
föreställes hålla en cittra eller lyra, såsom
harmoniens Gud. På graverade stenar sinnes han ofta
stående eller sittande med lyran i ena handen o. i
den andra plectrum, som ofta bjudes honom af en
kärleksgud eller Genius. 3. – DELPHICUS. Apollo
kallades så efter det rygtbara templet i Delphi. På
medaljer och graverade stenar är trefoten hans
förnämsta attribut. På en graverad sten i
florentinska kabinettet ses han stående i skuggan af
et lagerträd. Han pekar på ormen Python. Wid sidan
står et litet altare, hwarpå sitter en kråka: en
fågel som war helgad åt honom. 4. – Ett af skeppen
uti Æneas’ flotta.

APOLLONIA, 1. – en stad i Macedonien, rygtbar för
sitt orakel. Den som rådfrågade det, tog rökelse,
som han, efter förrättad bön, kastade i elden. Om
hans önskningar bönhördes, fattade rökelset genast
eld; men om det händelsewis icke föll i elden,
förföljdes det och förtärdes af elden. Befarade man
ingen bönhörelse, så kom rökelset icke til elden;
ja, til och med när det föll midti lågorna, drog det
sig derifrän o. flydde. Ingen fick rådfråga oraklet
om dödsfall o. giftermål. 2. – En fest til Apollos
ära hos inwånarne i Ægialea. Apollo skall efter sin
seger öfwer Python, ha begifwit sig dit med Diana,
men fördrefs af inwånarne, och måste söka en fristad
på Kreta. Någon tid derefter härjade pesten i
Ægialea. Man wände sig til Oraklet, som swarade, at
för landsplågans uphörande borde en deputation af 7
gossar och 7 flickor afgå til Apollo och Diana, för
at bedja dem komma tilbaka. De återkommo också
werkligen, pesten uphörde, och til minne af denna
händelse utsändes årligen et lika antal flickor,
likasom för at söka Apollo o. Diana.

APOLLONIDA, den lyciske Apollos profetissa i Argos,
under Pyrrhi krig emot Argierne, gick ut en dag
såsom alldeles ursinnig, ropade at hon såg staden
full med blod och lik, och en örn som slog ner på
folkskaran, hwarefter hon genast förswann. Kort
derpå blef Pyrrhus dödad i Argos.

APOLLONION, Apollos tempel.

APOLLONIUS, en af athenska månaderne, stod under
Apollos beskydd.

APOLLOPHANES, en Arkadier, hade begifwit sig til
Delphi, för at få weta om Æskulapius war Arsinoes
son o. bördig ifrån Messenien. Oraklet swarade at
han war Apollos son m. Coronis och född i Epidaurus.

APOMYIOS, et tilnamn som Eléerne gåfwo Jupiter,
derföre at han fördrifwit flugorna, som beswårade
Herkules under en offring, och som flögo på andra
sidan om Alpheos, så snart Jupiter blef åkallad.
Eléerne offrade hwart år åt Jupiter A., för at också
slippa flugorna. Grekerne föreställde honom under
bild af en fluga. Flugans hufwud utgjorde
hufwudskålen och håret, kroppen ansigtet, och
wingarne skägget.

APONUS (nu Abano), en källa wid Padua, som återgaf
de stumme talgåfwan, botade för alla slags
sjukdomar, och hade spådomsförmåga, förmodligen af
et Geryons orakel som låg i grannskapet. Då Tiberius
for til Mysien, rådfrågade han detta Orakel, som
befallte honom at kasta tärningar på botten af
källan, för at få weta framtiden. I Svetonii tid
sågos ännu tärningarne. Lucanus hedrar med titel af
Augur den prest som hade inseende öfwer källan,
hwilken konung Theodorik i Italien sedan låt omgifwa
med en mur.

APOPEMPTISKE dagar woro helgade åt Gudarnes
bortresa, då de ansågos komma hem hwar och en i sitt
land. Dessa fester bestodo i processioner, då man
följde Gudarnes bildstoder ända til deras altaren,
der man tog afsked af detn i apopemptiska låfsånger.
Detta namn, eller ock propemptiska, gafs af
skalderne åt de verser de tilegnade sina wänner, när
de företogo en betydligare resa.

APOPES och APOPHIS, se APHOPHIS.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free