- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
135

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Athamantiades ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ell. fyrkantig kammare som ligger til wenster in i templen,
det will säga på östra sidan, och kan anses såsom et slags
helgedom.
Det är försedt med galler åt norr och wester, der portarne äro,
och hwälfdt med trä. Golfwet är af sten; midtuti står en sten af
half fots höjd, på hwilken hwilar Atesh-dan, eller kärlet hwart
elden ligger. Detta kärl, som är af koppar, tiltager i widden;
midtuti på askan ligger elden Aderan. En tång och twå skedar äro
alla de werktyg man begagnar.

ATHAMANTIADES, söner af Athamas. neml. Phryxus, Melicertes och
Learchus.

ATHAMANTIS, Ino ell. Leukothea, gemål åt Athamas eller Ioniska
hafwet, emedan Ino kastade sig deruti.

ATHAMAS, 1. – son af Æolus, Deukalions sonsons son, o. fader til
Phryxus och Helle, som han hade med sin första gemål Nephele. Då
Bacchus gjort henne rasande, flydde hon i skogarna. Sedan A.
länge hade sökt henne förgäfwes, ägtade han Cadmi dotter Ino,
ell. Leukothea, hwars elaka behandling, frukten af en försmådd
kärlek, twingade Phryxus och Helle at taga til flykten. Ursinnig
blifwen af Tisiphone, hwilken Juno upretat emot honom, sprang A.
omkring som en galning i sitt palats, ropade at han såg en
lejoninna och twå lejonungar, och ryckte ur Inos armar hennes
son Learchus, som han krossade emot muren. Se LEUCOTHEA,
PHRYXUS. 2. – En af de grekiska hjeltarne som woro inneslutne i
trähästen. Se ACAMAS. 3. – Sonson af Athamas, under hwars
anförande de minyeiske Orchomenierne bosatte sig i Teos. 4. –
Son af Œnopion, kom ifrån Kreta til Chio, o. regerade på denna
ö. 5. En flod i Thebe hwars watten uptände wed då den
neddoppades i månens sista qvarter. Det är til denna flod som
Athamås I, blef förwandlad.

ATHARA. Strabo påstår at det är Atergatis på skämd grekiska.
Enligt Justinus war A. gemål åt Syriernes första konung: hennes
grafwård blef et tempel, der hon njöt den mest religiösa dyrkan.
Hennes hufwud war prydt af strålar som wette upåt solen, och
lejon upwaktade henne. Se ATERGATIS, DERCETO.

ATHARID, en af Arabernes himmelska gudar, som förestod
constellationernes rörelser; förmodligen Mercurius.

ATHEISMEN (Sinneb. lär.) Den kan föreställas under bilden af en
bindgalen dåre, som med frånwändt hufwud söndersliter ordet
Jehovah skrifwet på ebreiska och strålande af et öfwernaturligt
ljus. A. bör wara naken; undan bindeln som betäcker dess ögon
böra framskjuta et par åsneöron, sinnebild af okunnighet och
enwishet. Under fötterna synes et rykande rökelsekar och en
fenix på sitt bål, bekanta emblemer af Gudomligheten och dess
dyrkan.

ATHEMENES, son af Crateus, fick weta af oraklet at han skulle
döda sin fader, och begaf sig derföre til Rhodus, der han
upbyggde Atabyrii tempel på et berg af sammanamn; men hans
fader, som hade begifwit sig åstad för at söka up honom, blef
ihjelslagen af sonen som ej kände honom, Se CRATEUS.

ATHENA ell. ATHENÆA, Cekrops’ dotter o. Grekernes Minerva,
utmärkt för lärdom och tapperhet. Det war hon som gaf sitt namn
åt Athén, i stället för Posidonia efter Neptunus (Poseidon).
Dessa twå Gudomligheter twistade om denna heder. De tolf större
Gudarne, som woro skiljesmän, afgjorde saken så, at den som
frambragte den nyttigaste saken, skulle få gifwa staden sitt
namn. Neptun stötte i jorden med sin treudd, och hästen framkom;
men Minerva skapade et oljoträd, och wann segern.

ATHENÆ ell. ATHÉN, hufwudstaden i Attika. Se ATHENA.

ATHENÆA, 1. – et fält på Sicilien. Diodorus som war bördig
derifrån, berättar oss dess historie på följande sätt: Minerva,
Diana och Proserpina hade gemensamt beslutit at förblifwa junge
frur, och upfostrades på ängar, der de lekte tilsammans. De
tilwerkade en blomsterslöjas hwilken de skänkte åt Jupiter: och
deras inbördes wänskap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free