- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
136

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Athenais ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gjorde wistandet på ön så behagligt för dem, at de walde
hwar sin boningsplats. Minerva nedsatte sig nära Himera, och
Nymferne, för at wisa Gudinnan sin erkänsla, läto ur jorden
upwälla warma källsprång, wid den tiden då Herkules kom til
Sicilien. På detta ställe haswa Sicilianerne sedermera upbyggt
en stad som kallades A. eller Minervas fält. 2. – Minervas
tempel nära Belbina, inlaget och befästadt af Cleomenes. 3. – En
fest som Athenarne firade til Minervas ära, och hwars rygtbarhet
lockade til sig åskådare ifrån hela Grekland. Den war stiftad af
Erichthonius I; sedermera, då Theseus hade förenat de tolf
byarne i Attika, för at deraf göra en ansenligare stad, blef
festen, som firades af alla folkslag, kallad Panathenæa. 4. – Se
ATHENA.

ATHENAIS, en Sibylla från Erythræa, i Alexanders tid.

ATHENE, dotter af Chronos, enligt Sanchoniathon, sick af sin
fader konungariket Attika.

ATHERAS, en Argier, som herbergerade Ceres, när hon kom til
Argiernes land.

ATHINÆA, en fest som Libyerne firade til Minervas ära.

ATHIS, en af Phinei följeslagare, och skicklig bågskytt, dödad
af Perseus.

ATHLETER. Folken hade en ytterlig böjelse at bewisa dem gudomlig
dyrkan, oaktadt Hellanodikernes omsorg at förekomma detta
missbruk. Första exemplet är Crotoniaten Philippus,
segerwinnaren wid olympiska spelen, den wackraste karl på sin
tid, åt hwilken inwånarne i Agesta, efter hans död upbyggde et
prägtigt monument och offrade såsom åt en hjelte. Den andre är
Euthymus ifrån Lokris, en rygtbar knytnäfwekämpe, som under sin
lifstid njöt gudomlig dyrkan på oraklets befallning. Den tredje
är Theagenes, som dyrkades efter sin död både af sina landsmän
Thasierne, och af åtskilliga grekiska folkslag.

ATHOR war hos Egyptierna detsamma, som Venus hos Grekerne.

ATHOS, 1. – et rygtbart berg emellan Macedonien och Thracien,
der Jupiter isynn. war dyrkad, i anledning hwaraf han fått
tilnamnet Athous. 2. – En son af Neptunus, gaf sitt namn åt
berget Athos. 3. – En af de jättar som bestormade himmelen; han
tog berget A., som då låg i Thracien, och slungade mot Olympen,
då det föll ned i Macedonien.

ATHRAX, Hippodamias fader, tros wara magiens upfinnare.

ATHYMBRUS, grundlade staden Nisa i Carien.

ATHYR, se ATYR.

ATHYTA, oblodiga offer. Det war blott de fattige som offrade
sådana åt Gudarna.

ATINAS, Rutulernes anförare och Æneas’ motståndare.

ATINIUS, en man af Romerska folkklassen, om hwilken Livius
berättar följande anekdot: En morgon, på den dag då de stora
lekarne gåfwos, hade en husbonde ledt sin slaf twersöfwer
Circus, under det han lät jemmerligen hudflänga honom; strax
derefter börjades lekarne. Några dagar gå förbi, och Jupiter
Capitolinus uppenbarade sig om natten för A., samt befallte
honom på Gudens wägnar säga Consulerne: at Jupiter icke war nöjd
med den som wid de sista lekarna anförde dansen; at man borde
gifwa honom en annan dansare, och at festen borde firas om igen,
annars skulle man komma at må illa. Då Romaren waknade, ansåg
han drömmen såsom en synwilla, fruktade at göra sig til et
åtlöje, och infann sig icke hos Consulerne. Hans son dog derpå
ganska hastigt, utan at förut hafwa warit sjuk. Följande natten
inträffade en ny syn. Jupiter frågade om han mådde wäl efter sin
olydnad, och hotade at om han icke nu lydde, skulle någonting
ännu wärre hända honom. A. drog ändå ut på tiden, och fick en
anfall af slag, så at han icke kunde nyttja sina lemmar. Då lät
han bära sig up i Rådet der han berättade hwad som hade händt.
Han hade knappt slutat sin berättelse, förrän han återfick sina
lemmars bruk. Sedan man länge tänkt öfwer alla omständigheter,
igenfann man den dåliga dansaren i den piskade slafwen.
Husbonden blef efterslagen och straffad, och et enkom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free