Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bacis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då han wille offra Isaak. Man hade deri föreställt formen af
et hufwud.
BACIS, en rygtbar spåman i Bæotien, hwars namn gick öfwer til
flere spåmän.
BACOTI (Ind. M.) en trollkarl som rådfrågas af inwånarne i
Tunquin. När et barn dör, wänder modern sig til B. för at få
weta nyheter om den aflidnes själ. Trollkarlen står på
trumma, befaller anden at infinna sig och säga honom sitt
öde. Merendels är swaret gynnande, och B. blir i följd deraf
hederligen betalt.
BACURDE, en Gud som dyrkades i trakten omkring Köln.
BAD (Pers. M.) en engel ell. genius, som, enligt Magernes
sägen, råder öfwer windarne, likasom Grekernes Æolus.
Dessutom har han upsigten öfwer allt hwad som händer den 22
dagen i hwar månad af det Persiska året. Månaden Bad är ock
helgad åt honom.
BADAIS (Tart. M.) folkslag i Öde-Tatariet, som tilbådo solen
under bild af et rödt kläde hwilket de uphöjde i luften.
BADHUM, se BUDHA.
BADLUANG (Siam. M.) andra graden af Talapoiner. Den erhålles
icke förr än wid 21 års ålder. Receptionen sker med mycken
högtidlighet. Den sökande infinner sig hos Sancrat, kastar
sig för hans fötter, wisar mycken ifwer at blifwa inwigd, och
lofwar honom penningar. Dag utsättes til ceremonien. Sancrat
läser öfwer recipienten de wanliga bönerna, och gifwer honom
en lång skrifwen lista på alla lagens bud. Den inwigde bäres
sedan i triumf på axlarna af flera karlar; folket åtföljer
honom med musik och tusentals wälsignelser. Will man göra
festen ännu prägtigare, så föres den inwigde i en förgylld
brigantin, som ros af många rodare, och är åtföljd af en lång
sträcka sirligt utstyrda brigantiner. För at bestrida
kostnaden härtil, plägar B., någon tid före sin utnämning, gå
omkring och tigga i staden o. på landet. Hans flägtingar
tigga äfwen för honom, och alla ilfänas at bidraga med sina
gåfwor.
BADU. Då qwinnorna i Elis sågo at deras land blef öde på
manfolk, gjorde de Minerva et löfte, på det hon nådigst måtte
låta dem bli hafwande första gången de sågo sina män. Deras
begäran bifölls, och af tacksamhet upbyggde de et tempel åt
Minerva, menniskornas moder. Til minne af en så lycklig
händelse, öfwerenskommo båda könen at gifwa namnet Badu åt
stället der de råkats och åt floden som flyter der förbi: ty
Badu war på deras språk et ord, som uttryckte nöjet de haft
at der träffas tilsammans.
BADUHENNA, en Gudomlighet som dyrkades af Germanerne. I
Skand.Myth. är Badumna, som tyckes den samma, skogarnas
Gudinna.
BÆTYLI, stenar som troddes hafwa lif, o. rådfrågades såsom
orakel. Dessa stenar woro runda och af lagom storlek; man bar
dem på sig eller hängande om halsen. Grekerne trodde at det
war en Bætylus som Saturnus hade slukat; se ABADIR. Enligt
Damascius träffades dessa stenar på Libanon. De nedföllo der
i en eldkula och swäfwade i luften. Ett läkare, wid namn
Eusebius, hade en som han bar i barmen, och den gaf orakel
med en röst som liknade en sakta hwissling, hwilken han
förstod at uttyda. Någre författare anse B. såsom et slags
lefwande bildstoder, upfunne af Cælus i kriget emot Saturnus.
Cybeles prester buro på bröstet en sådan sten, som
föreställde henne. Ingen afgud har warit mera allmän i
Orienten än dessa långa stenar, som woro uprätt ställde, och
af Grekerne kallades Chiones ell. pelare. I Heliogabali
tempel i Syrien war en sådan sten, som påstods hafwa
nedfallit ifrån himmelen; och samma urfprung gaf man åt en
swart sten som war rygtbar i Phrygien. Romarne skickade efter
den och dess prester, genom en lysande ambassad, anförd af
Scipio Nasica. Til B. kunna äfwen räknas de stenar man
helgade i Minerva Chalcidicas tempel i Sparta; åtminstone
hade de samma form och rörelse. De togos i floden Eurotas och
liknade en hjelm; wid trumpetens ljud höjde de sig öfwer
wattnet; när Athenarne nämndes sjönko de åter til
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
