- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
181

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bibliomantien ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af oförwansklighet, o. den sednare af waragtighet.

BIBLIOMANTIEN, et slags spådom för at kunna uptäcka trollkarlar.
I ena wågskålen lades den som war misstänkt för trolldom, och
bibeln i den andra: wägde den anklagade mindre, så war han
oskyldig.

BIBLIS och CAUNUS, barn af Miletus och nymfen Cyanea. B. hade
fattat en brottslig passion för sin broder, och förmådde honom
genom sin oanständiga enträgenhet at långt ifrån henne söka et
lugn som han icke mera kunde finna i sin faders hus. B. sökte
honom länge förgäfwes, och stadnade slutligen i en skog, der hon
af mycket gråtande blef förwandlad i en källa som aldrig
uttorkar och som bär hennes namn. Pausanias säger at man på hans
tid såg en källa, som kallades Biblis’ tårar. Antonius Liberalis
berättar at då B. icke fann sig kunna besegra sin olyckligå
böjelse, beslöt hon at kasta sig utför spetsen af et berg, men
at nymferne hade medlidande med hennes öde, meddelade henne af
deras, odödlighet samt togo denne til sig såsom Hamadryad.

BIBRACTE (Celt. M.) en gammal stad dos Æduerne (nu Autun), blef
räknad ibland gudinnornas antal; åtminstone har man i Autun
funnit en inskrift med orden: Deæ Bibracti, som förmodligen icke
bet. annat, än åt Bibractes skyddsgudinna.

BIBULUS, drinkare, er Bacchi tilnamn.

BICARER, indiske botgörare, som gingo alldeles nakne, läto
håret, skägget och naglarna wäxa, samt emottogo de frommes
almosor i en lerskål som hängde om halsen. Desse Bicarer woro
kringspridde uti Indien ända fram til nionde seklet.

BICEPS, BIFRONS, Jani tilnamn hos Ovidius och Virgilius, som
gifwa honom twenne ansigten, för at utmärka hans wishet och
kännedom af det förflutna och det tilkommande, ell. också emedan
Janus är en emblem af werlden, och hans begge motsatta ansigten
hafwa afseenbe på öster och wester. Stundom afmälas han med fyra
ansigten, guadrifrons, med hänsigt på de fyra årstiderne.

BICORNIGER eller BICORNIS, 1. – ett af Bacchi tilnamn, då han
föreställdes med horn, en symbol af solens strålar, ell. af den
styrka o. djerfhet som winet ingifwer. Bicornis är äfwen ett af
månens tilnamn. 2. – Araberne gifwa Alexander detta tilnamn.

BICROTA, ett af Mars’ tilnamn,

BIDENDAL ell. BIDENTAL, et ställe der åskan slagit ned. Der
offrades et tre års gammalt får (bidens). och det blef et heligt
ställe, som omgafs med en palisad, at det icke måtte ohelgas
derigenom at man owetande wandrade der. Se PUTEAL.

BIDENTALES, prester hos Romarne hwilka förrättade de föreskrifna
ceremonierna och försoningsoffren, då åskan slagit ner på något
ställe.

BIDI. öde (Ind. M.) en afgud på Malabar, som föreställdes
ungefär under Treenighetens form: folket ansåg den såsom
uphofsman til allting.

BIDJI och IDJI (Ind. M.) Dessa båda Genier gå på wakt wid
paradisets port.

BIEL (Celt. M.) wåxtkraftens gud, skogarnes beskyddare.

BIENNIUS, ett af Jupiters tilnamn efter Biennus en af Cureterne.

BIENOR, en konung som af Achilles dödades i en drabbning,
tillika med dess kusk Oileus.

BIET war en hieroglyf af arbete o. lydnad, af smickret, hwars
röst är behaglig Inen döljer et försåt, och af en intagande
wältalighet. Så blef Pindarus, utsatt i en skog, underhållen af
wilda bins honing. Bin, som hade satt sig på Platos mun då han
ännu låg i waggan, gåfwo anledning at sluta til hans behagliga
stil, och Xenophon kallades det attiska Biet. Hos de gamle woro
Bien en bild af nybyggen. Ephesus har et bi på frånsidan af fina
medaljer. Helgade åt Månen i Grekland, åt Ibis i Egypten, woro
de af en lycklig betydelse i Burotien och Attika. Plutarch
berättar i Bruti lefwerne, at då Bin wisade sig wid början af et
företag, betydde det olycka. Appianus anmärker, at en biswärm
satte sig på altarena dagen före slaget wid Pharsalia. En sägen
ibland inwånarne i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free