- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
210

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Byraguis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

210

BYRAGUIS, en religiös stam hos Hinduerne, som lefwer ogift.

BYRSA, slottet i Karthago, der AEskulapius hade et tempel.
Namnet härleder sig ifrån den list Dido hade begagnat at
förstora den landsträcka infödingarne hade sålt åt henne. B.
betyder hud.

BYRSEUS. fader til Orion, enligt någre författare. Se HYRIEUS.

BYSSA, Eumeli dotter, förwandla-des til en fågel af samma namn,
emedan hon föraktat Minerva.

BYSTUS, fader til Hippodamia 1., som blef gift med Pirithous,

BYZANTIUM (nu Constantinopel). Denna stad blef, enligt
Eustathius, an-lagd af Byzas ell. Byzes, en megarisk amiral,
hwilken der lemnade en coloni af sina landsmän. I anledning
häraf berättas, at Apollos Orakel swarade dem som rådfrågade det
om stället, för at anlägga en stad, at de borde stadna midtemot
de blindes land, d.ä. midtemot Chalcedon, som låg på
mot-swarande kusten, med et obehagligt o. osundt läge. B. bar
til sinnebild på sina medaljer et slags makrill, hwaraf
Byzantinerne gjorde en betydlig fångst.

BYZAS, son af Ceressa o. Neptunus, sonsons son af Inachus,
konung uti Argos, samtida med Argonauterne. anlade Byzantium i
förening m. Apollo och Neptunus.

BYZE, en af Erasini döttrar som emottogo Britomartis wid hennes
återkomst ifrån Phenicien til Argos.

BYZENUS, son af Neptunus, rygtbar för sin fritalighet.

BYZES. konung i Bebrycia, öfwerwerwunnen af Ilus, konung i Troja.

BYZIA, en stad uti Thracien, för hwilken swalorna hade en
synnerlig afsky, i anledning af Terci rysliga brott.

BÄCKAR. Den heliga wördnaden för rinnande watten härleder sig
från den mest aflägsna forntid. Homerus beskrifwer Peleus, som
åt Sperchius helgar sin son Achillis hår. Hesiodus uptager
ibland buden bruket at aldrig gå öfwer en bäck, utan at twätta
händerna. Achilles omtalar tjurar, som offrades åt Xanthus.
Innan Xer-xes gick öfwer Strymon, offrade han hästar åt honom.
Tiridates offrar en sådan åt Euphrat, under det at Vitellius,
som följde honom, offrade en oxe. Lucullus, som förföljer
Tymnes, offrar tjurar åt samma flod. Grekiska ungdomen offrade
sitt hår åt Neda, och öfwerhetspersonerne i Rom gingo aldrig
öfwer de små bäckar som runno wid Campus Martius, utan at hafwa
rådfrågat Augurerne.

BÄFRÖST , se BIF-RÖST.

BÄGARE, BÄGAREFESTEN. 1. – Då Demophoon, konung i Athén, fann
at Orestes war belastad med et fadermord, wille han icke låta
honom spisa wid sitt bord, men icke heller afwisa honom. Han
upfann derföre den utwägen at låta honom spisa för sig sjelf;
och för at mildra det skymfliga härj, befallte han, at för hwar
gäst skulle ställas en särstilt bägare, twert emot bruket den
tiden. Til minne af denna händelse stiftade Athenarne en högtid,
der man skickade sig på samma sätt wid måltiderne.

2. – MISSTANKENS. En widskepelse hos de gamle Christne i
Egypten. När de misstänkte sina hustrur för otrohet, läto de dem
dricka smafladt watten, hwari de lagt stoft och lampolja ur
någon kyrka; de trodde, at en brottslig hustru skulle af denna
dryck lida förskräckliga plågor.

3. — VÄLSIGNELSENS bägare war den som Judarne wälsignade wid
deras stora måltider, och som gick omkring til alla gästerne.

BÖJELSEN (Sinneb. l.). Ripa föreställer den genom en gwinna,
klädd på ena sidan i hwitt och på den an-dra i swart. Hon har på
hufwudet planeterne Jupiter o. Saturnus; den ene tindrande. d.ä.
gynnsam; den andre utan sken, d.ä. skadlig. I ena handen håller
hon en rosbukett, och i den andra en knippa törne. Hon har
wingar på fötterna. Cochin har i twå figurer åtskilt den goda
och den onda B. Den goda är en hwitklädd gwinna. som med
blomsterband uplyftes til en sky, hwarutur härlighetens strålar
frambryta. Dessa hand dragas af dufwor. Man tillägger en bit
jern, som drages af magneten. Den onda böjelsen är swartklädd,
och ena

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free