Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - C - Caanthus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
212
påstått, at bönor woro menliga för kyskheten: andre åter, at det
war af heliga och myskteriösa skäl, som Pythagoras aldrig
uppenbarade för någon. Månge wille hellre dödas, säger
Jamblicus, än yppa denna hemlighet. En qwinna af den sekten skar
af sig tungan, af frugtan at torturen skulle aftwinga henne
sanningen. Bönor, i synn. swarta, woro et grafsoffer. Man
inbillade sig at de innehöllo de aflidnes själar och at de
liknade helwetets portar. Denna plägsed at offra bönor åt de
döde, war ett af de skäl hwarföre Pythagoras förböd at äta dem.
BÖRE, se ASE och ODIN.
C
(De ord som saknas under C, upsökas under K)
CAANTHUS, son af Oceanus o. Tethys. Då han fick befallning af
fadern at förfölja Apollo, som bortröfwat hans syster Melia, och
han ej kunde hinna honom, blef han så förargad, at han satte eld
på en åt Guden helgad skog, men blef til straff derföre
ihjelskjuten.
CABALEN (Sinneb. lär.) Denna Gudomlighet, hwars namn är nytt,
men tilwarelse ganska gammal, och som träffas både i palatsens
förmak och i theaterns foyer, föreställes under bild af en
tiltagsen gwinna, med gördel af ströskrifter, hwisselpipor,
carricaturer o. periodiska blad. Den litterära C. står wid
ingången til Musernas tempel, på en pjedestal af glitterguld;
hon håller i ena handen en något wissnad lagerkrans, i den andra
pensionsbref och prismedaljer, o. på hufwudet en bindel med
dessa ord:“Ära o. rikedom.” En swärm af tilbedjare trängas
omkring henne, och anhålla om en plats i helgedomen.
CABALLINSKA KÄLLAN, se HIPPOCRENE.
CABAN (Mah. M.) bön som hålles i dagningen.
CABARDIENSIS, ett af Minervas tilnamn.
CABARNIS, ett af ön Delos’ tilnamn, efter Cabarnus.
CABARNUS, en herde på ön Paros, underrättade Ceres at Proserpina
war bortröfwad, hwarföre Gudinnan til belöning gjorde honom til
prest i sitt tempel.
CABEREA, CABIRA, en af Protei döttrar med nymfen Torona: hon
blef gift med Vulcanus samt moder til Cabirerne och Cabiriderne.
CABIRER. Fornforskare äro ej ense om dessa Gudars historie.
Pherecydes, Herodotus och Nonnus säga, at Vulcanus war deras
fader; Cicero, at de woro Proserpinas söner. Flere gifwa dem
Jupiter til fader, och det är säkert orsaken at de förblandas m.
Castor och Pollux. Sanchoniaton ansåg dem werkligen wara
desamma. “Ifrån Pidea, säger han, kommo Dioskurerne, som ock
kallas Cabirer.” Andre hafwa ansett de sednare såsom
trollkarlar, som befattade sig med af försona menniskors brott,
och efter döden sattes ibland Gudarnes antal. Damascius påstår
at de blott woro menniskor, som regerade i staden Berytus i
Phenicien. Dionysius från Halicarnassus, Macrobius, Varro o.
Cassius Hemina ansågo dem för Penater eller husgudar; men enligt
Altori o. Vossius woro C. icke annat än Gudarnes tjenare, som
dyrkades efter döden, och Daktyler, Corybanter o. Cureter hafwa
ansetts för samma Gudomligheter. Strabo anser dem såsom Hekates
prester; men Bochard tyckes hafwa spridt mesta ljuset öfwer
dessa Gudars historie. Han tror med mera skäl, at de icke äro
annat än de tre helwetesmagterne, Pluto, Proserpina och
Mercurius. Mneleas i sitt werk öfwer Asien, och Reland äro af
samma tanke; och hafwa bewisat at man kallat C. de dödes Gudar
endast derföre at Proserpina betecknade jorden, som emottog de
aflidne; Pluto helwetet ell. underwerlden som de gingo at bebo;
och Mercurius den gudomliga magten genom hwilken de kommo dit. –
C:s dyrkan war ursprungligen ifrån Egypten, emedan det äldsta
templet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
