Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cajumarath ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
217
emedan det war der som Trojanskorna satte eld på Æneas’ flotta.
CAJUMARATH (Pers. M.) den förste konungen i Persien, som någre
persiske historieskrifware tro ha warit den förste konungen i
werlden o. densamme som Adam. Man ger honom wanligen tusen års
lifstid, och han skall hafwa regerat i 560 år. Han upfann
magien, hus, tyg af hår, ull, bomull och silke. Honom har man
ock at tacka för slungan och andra stenkastninqs-machiner. Han
nedsteg af thronen, för at gå tilbaka til den grotta, som war
hans första wistelse-ort, och der han war inbegripen i böner. En
tradition säger, at då Adam war skild ifrån Eva, hade han somnat
o. drömt at han gjorde henne en ägtenskaplig höflighet; deraf
wäxte en ört som antog mensklig skapnad, och blef denne C.
CALABRUS, se CABRUS.
CALÆCARPUS, son af Aristæus o. broder til Charmus, födde på
Sicilien.
CALÆNO, en af Danaiderna, med hwilken Neptunus hade Calenus.
CALAIS och ZETHES, som blåser hårdt och som blåser sagta,
twillingsöner af Boreas och Orithyia, samt bröder til Chione,
Chtonia o. Cleopatra, inlade mycken ära på Argonauternes sjötåg,
befriade sin swager Phineus ifrån Harpyerne, och skulle äfwen
hafwa dödat dem om ej en okänd röst i Gudarnes namn förbudit at
förfölja dem längre. Pa återresan ifrån Kolchis, då man firade
likbegångelsen efter Pelias, på ön Tenos, sökte Herkules gräl
med begge bröderne o. slog ihjel dem antingen derföre at de
tagit Tiphys’ parti emot Telamon, som wille at man skulle wänta
på Herkules, hwilken skilt sig ifrån Argonauterne för at söka up
sin gunstling Hylas; eller ock derföre, at de förföljt denna
sköna yngling på et sätt som wäckte Herkulis swartsjuka.
Gudarne, rörde af deras olycka, förwandlade dem til dessa
windar, som blåsa nio dagar före rötmånadens början. Se
PRODROMOI. Hyginus säger at de blefwo begrafne, och at man såg
deras grafwård röra sig när fadern blåste. Skalderne föreställa
dem med förgyldta fjäll på axlarna, wingar på fötterna, och
långt himmelsblått hår. Pa Cypseli kista, som stod i Junos
tempel i Elis, såg man ibland andra figurer Boreas’ söner
förjaga Harpyerne.
CALAMEISKA högtidligheterne firades i Cyzicus i månaden
Calameon, som börjades d. 24 April. Caylus gissar at denna fest
firades wid sädens blomningstid, och at då offrades åt Ceres,
för at få en rik skörd.
CALANDOLA, öfwerste prest för Giagas-sekten i Afrika, och
tillika dess general. Hans långa hår är prydt med dyrbara
snäckor kallade Bambas. Halsbandet består af andra dyrbara
snäckar, kallade Masoks. Drägten är af palmtyg, fint som silke.
Kring medjan har han et slags radband m. strutsegg til kulor.
Hans kropp, insmord med menniskofett, är matad röd och hwit samt
full med löjliga figurer. Twå tums långa kopparbitar äro trädde
twersigenom näsan o. öronen. Han är wanligen omgifwen af tretio
qwinnor, som bära hans wapen och andra saker han behöfwer. Några
bjuda honom bägaren och slå i dricka åt honom: under det han
dricker, falla alla på knä, sjunga och klappa händerna. C.
iakttager den strängaste krigstukt wid sin arme; de fege som
fly, upätas af kamraterne. Hwar afton stiger han up på en hög
ställning, o. håller et tal för at uplifwa soldaternes mod.
CALAOIDISKA högtidligheterne firades i Lakonien til Dianas ära.
CALASIRIS, en tunica af linne m. bred purpurbräm, som nyttjades
af offerpresterne i Egypten o. Phænicien.
CALATHUS, en flätad handkorg som Proserpina bär på hufwudet o.
är en af hennes wanliga tilhörigheter. Den liknar Grekernes
blomsterkorg och erinrar om den korg Gudinnan bar, då Pluto
bortförde henne. Denna korgs som wanligen war gjord af säf eller
något lätt träslag, nyttjades äfwen at lägga ull uti, och war i
synn. helgad åt Minerva, hwilken ansågs hafwa upfunnit konster
och sydda arbeten. Plinius liknar denna korg wid en öppen lilja.
Sådana woro ock de korgar som Canephorerne buro wid Mi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
