Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Calauria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
218
nervas högtider, och i hwilka lågo de heliga saker som hörde til
mysterierna.
CALAURIA, en ö inwid Argolis, midtemot Troezene, der Diana hade
et prägtigt tempel. Det war der Demosthenes dödade sig sjelf m.
förgift.
CALAUS, en Phrygier, war fader til Atys I.
CALAYA (Ind. M.), det tredje af Indianernes fem paradis. Det är
et silfwerberg, der Ixora bor, ridande på en oxe. Alle de som
under sin lefnad dyrkat denna Gud, föras efter döden up på detta
berg, som Indianerne förlägga norr ut. Lycksaligheten der består
uti at göra honom hwarjehanda tjenster. Somlige swalka honom med
stora solfjädrar; andre bära facklor för at uplysa honom
nattetid. o. sätta fram spottlådor af silfwer. Flere göra
fnöpingstjenst i hans seralj, och sängleda de flickor med hwilka
Ixora will roa sig om natten.
CALCHAS, son af Thestor, fick af Apollo gåfwan at känna det
förflutna, det närwarande och det tilkommande. Grekernes
krigshär, som samlades för at så til Troias belägring, tog C.
til sin öfwerste prest och spåman. Då han en dag såg i et träd
en orm, hwilken, sedan han upätit 9 fågelungar i et näste, blef
förwandlad til sten, förutsade C. at belägrnngen skulle räcka i
tio år, och at flottan, som låg qwar för motwind i hamnen wid
Aulis, icke skulle gå under segel förr än AgameMnon hade offrat
sin dotter Iphigenia. När Apollo hade skickat pesten at härja
Grekernes läger utanför Troia, tilstyrkte C. at Agamemnon skulle
återlemna Chryseis til dess fader Chryses, som war en af Apollos
prester, emedan då först skulle plågan upböta. Med ett ord:
ingenting wigtigt föreföll, utan at man rådfrågade honom; och
ofta såg det ut som han med Agamemnon och Ulysses kom öfwerens
om meningen af Gudaswaren. Sedan Troia blef intaget, for C. hem
til sitt fädernesland med Amphiarai son Amphilochus, o. kom til
Colophon uti Ionien. Hans öde war at dö så snart han funnit en
spåman skickligare än han. Han dog också werkligen i skogen
Claros, som war helgad åt Apollo, af sorg deröfwer at han icke
kunde uttyda de gåtor som en annan spåman, wid namn Mopsus, hade
framsatt.
CALCHINIA, dotter af Leusippus 5. hade med Neptunus en son som
fick i arf Sikyon, sin morfaders rike.
CALCHUS, konung öfwer Daunierne, blef förälskad i Circe, då han
gjorde henne et besök medan Ulysses war hos henne. Trollgudinnan
undfågnade honom med en prägtig måltid, gjorde honom drucken,
stängde in honom i en swinstia, och återgaf honom icke friheten,
när Daunierne gjorde et infall på hennes ö, utan emot det löftet
at aldrig mer komma dit tilbaka.
CALE (Ind. M.), fjerde cykeln af werldens ålder. Wi äro nu i
loport af denna cykel, som redan är långt framskriden; men den
innefattar flera hundra tusen år, enligt indiska filosofernes
tradition.
CALEGUEJER (Ind. M.), fjerde stammen af jättar eller onda andar.
Det är den förskräckligaste och mest mägtiga. Den bor i Patala
(helwetet). Se JÄTTARNE (INDIANSKE).
CALENDARIS, ett af Junos tilnamn, emedan Calendæ eller första
dagen i hwar månad war helgad åt henne, då man äfwen offrade åt
Gudinnan.
CALENDER (Mahom. M) et slags derwisher som äro utspridde i
Persien och Turkiet, hwilkas religiösa lefnad icke är allmänt
gillad af Mahometanerne, emedan deras seder äro mindre rena än
de andra derwishernes. Österländske författare afmåla dem såsom
frässare, girigbukar, liderlige o. farlige för ungdom af båda
könen.
CALENUS (Olenus), den namnkunnigaste spåman på sin tid ibland
Etrurierne. Han skulle hafwa bedragit Roms sändebud i en sak af
högsta wigt, så framt hans son icke hade lärt dem nödwändiga
försigtighetsmått, för at undwika sweket. Tarquinius Superbus
lät rådfråga honom rörande en underbar händelse. Man hade funnit
et menniskohufwud då man gräfde för grundwalen til et tempel som
han wille upbygga åt Jupiter på Tarpejanska berget. Han trodde
derföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
