- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
226

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Canobus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

226

lopet; o. stundom genom et slags adoption, låter han mågen
deltaga uti arfwet efter honom, i det han gifwer honom en
barnlott. Ehuru dessa gåfwor icke äro wäsendtliga wid et dylift
ägtenskap, är det likwäl ganska sällsynt at flickans fader
underlåter at gifwa sådana, emedan det blott är en fattig man,
som will ingå et sådant ägtenstap o. förnedra sig til den grad,
at han belastar sig med swärfaderns synder: således är denne
twungen at skaffa honom medel för at kunna lefwa med hustru.

CANOBUS, eller CANOPUS, Menelai styrman. Då denne furste blef
kastad på kusten af Egypten, dog C. der af et ormbett. För at
hedra hans minne, lät Menelaus åt honom upbygga et tempel i
staden Kanobus, som låg wid ett af Nilflodens utlopp. Se CANOPUS.

CANON, (Jap. M.) en japansk Gud, son af Amida, som råder öfwer
wattnet och fiskarna. I flera pagoder föreställes han med fyra
armar, och nedra delen upslukad af et ofantligt hafsmonster. Han
har en blomsterkrans på hufwudet. I ena handen håller han en
spira, i den andra en blomma, och en ring i ben tredje; den
fjerde armen är utsträckt, men med knuten hand. Midtemot honom
står en penitent (botfärdig), til hälften innesluten i en
snäcka. Templet är utfiradt med pilar och andra wapen. På något
afstand ifrån afguden, på et särskilt altare, äro fyra stående
figurer, med ansigtena wända emot C.; de knäppa med mycken
andakt ihop händerna, hwilka äro såsom lika många källsprång,
hwarifrån fyra wattenstrålar upspringa. I et tempel i Japan, som
kallas de tusen afgudarnes tempel, ser man C. med sju hufwuden
på bröstet, 30 armar och lika många händer, hwar och en wäpnad
med en pil. Stundom föreställes han med flera armar, hwaraf twå
äro högt utsträckte öfwer hufwudet och synas längre än de andra.
Hwar och en bär et barn; ser andra barn utgöra en cirkel som
tjenar honom til krans. På hufwudet synas twenne andra barn, det
ena stående och det andra sitter. Blomman Tarate tjenar guden
til stol. I hwar och en af sina många händer hållet han bågar,
yxor, blomster m.m.

CANOPUS (Egypt.M.) war Egytiernes hafsgud. Han hade warit
styrman eller snarare Amiral på Osiris’ flotta under tåget til
Indien; och som han efter döden blef uptagen ibland Gudarnes
antal, föregaf man at hans själ flyktat til stjernan som bär
hans namn, i sydliga stjernbilden Argo. Han föreställdes under
formas en vas betäckt med hieroglyfer, öfwerallt full med små
omärkliga hål, och utur hwilken sågs upstiga et mans- ell.
qwinnohufwud, stundom med begge händerna. Chaldéerne, som
tilbådo elden, trotsade alla folkslags gudar, som woro af guld,
sten ell. trä, at kunna motstå deras Guds magt. En af Canopi
prester antog utmaningen, och begge gudarne lemnades at täfla
med hwarandra. Chaldéerne uptände en stor eld, och der midtuti
ställdes C:i bild, hwarutur rann så mycket watten at elden
slocknade. C. såsom segerwinnare, ansågs derföre såsom den
mägtigaste guden; men han hade för denna ära at tacka prestens
knep, som gjort flera hål på vasen och tilstoppat dem med wax,
samt derefter fyllt den med watten hwilket utrann i den mån
waxet smälte. C. war sannolikt i början icke annat än en
graderad vas, som, i det den innehöll flera mått watten, gaf
folket tilkänna Nilens mer ell. mindre stigande; hwilket
bekräftas genom sjelfwa betydelsen af ordet C., som är stång,
famn, mätstaf; och de symboler som Egyptierne tillade detta
mått, woro således icke annat än tecken af det angelägnaste som
jordbrukaren borde känna. Hundhufwudet på C. betecknade derföre
Nilens hufwud wid hundstjernans ell. Sirii upgång; det unga
flickhufwudet war Jungfruns tecken: åtskilliga fågel-hufwuden
utmärkte de windar som woro gynnande ell. icke för wattnets
stigande. Enligt andre war C. icke annat, ån Nilflodens gode
genius, föreställd genom en pokal af en mycket porös jordart,
som nyttjades at sila Nilwattnet, för at göra det klart och
drickbart. På gam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free