Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Carne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
232
CARNE, se CARME.
CARNEA. 1. – en Gudinna som anropades för barnens wälfärd. 2. –
Högtidligheter som firades i synnerhet i Lacedemon til Apollos
ära. Somlige härleda namnet ifrån Carnus I,; andra ifrån
benwedsträdets grekiska namn, κρανεια, emedan Grekerne, enligt
Pausanias, hade ådragit sig Apollos wrede, derföre at de
nedhuggit benwedseräden i en helig lund på berget Ida. Andre
härleda ordet ifrån κραινειν, upfylla et löfte. De säga, at
innan Menelaus reste til Troja, hade han gjort Apollo et löfte
at genom någon utmärkt hedersbewisning erkanna hans beskydd, i
händelse hans foretag lyckades. Dessa fester warade i nio dygn,
och började den 13 i månaden Carneus, som swarar emot athenska
månaden Metageitnion eller Juli månad hos oss. De woro en
efterhärmning af krigslefnaden och den krigstukt som iakttages i
fält. Til den ändan upslogos 9 tält, hwari 9 man af tre
särskilta stammar lefde i 9 dygn under en offentlig härolds lagar.
CARNEADES, poetiska strider eller täflingar, se CARNUS I.
CARNEATES, embetsmän som wid festen Carnea tjenade i fyra år,
under hwilken tid de icke hade tillåtelse at gista sig.
CARNEI, verser som sjöngos under högtiden Carnea.
CARNEUS, ett af Apollos tilnamn, i synn. i Sparta och dess
colonier, Thera, Cyrene; i synn, i Sikyon. Dess prester woro i
mycket anseende.
CARNUS, 1. – en Trojan, son af Jupiter och Europa, och Apollos
gunstling, instifrade lekar och täflingar i musik och
skaldekonst, hwilka firades til Apollos ära, då månen war i sitt
fylle. Therpander war den förste som wann priset. 2. – En
Akarnanier, som Apollo hade underwisat i spådomskonsten. Under
Codri regering, då Herakliderne tågade til Ætolien emot
Athenarne, infann sig en Apollos prest, wid namn Carnus, och
spådde dem stora olyckor. De ansågo honom för en trollkarl, och
ihjelsköto honom med pilar. Pesten som följde kort derpå, ansågs
wara en följd af prestens död; och för at blidka Guden, hwars
tjenare war, byggde man et tempel åt Apollo Carneus, och
inrättade högtider.
CARPEA, et slags dans hos Ænianer och Magnesier, Thessaliska
folkslag. En af dansarena nedlade sina wapen, tycktes arbeta i
jorden och så, och såg sig ofta tilbaka likasom frugtade något;
en annan härmade en tjuf som smög sig fram. Den förste fattade
genast sina wapen, och striden föregick efter takt och pipors
ljud omkring plogen och oxarna. Tjufwen wann segern, band
jordbrukaren och bortförde oxarna; stundom hände at den andre
hade öfwerhanden. Anledningen til denna dans war, enligt
somlige, händelsen då Mercurius borttog Admeti oxar, och, enligt
andra, en öfning stiftad för at wäna landtfolket at förswara sig
emot röfwares eller fienders ströftåg.
CARPO, dotter af en Zephyr och en af de fyra årstiderna, älskade
Camillus, son af Meander, och älskades af honom tilbaka. Då hon
dränkte sig i denna flod, förwandlades hon af Jupiter til allt
slags frukt.
CARPOGENETHLOS, som frambringar frukt, ett af Apollos tilnamn.
CARPOPHORA, et tilnamn som Teqéerne gåfwo Ceres och Proserpina.
CARRUBIUN (Mah. M.) en orden bland englarna, som Mahometanerne
säga wara furstar och herrar för de öfrige, och som swara mot
Cheruberne.
CARRUSEL, et slags kapplöpning, åtföljd af wagnar, machiner,
berättelser och hästdans. Tertullianus tilskrifwer Circe
upfinningen deraf, emedan hon först lät anställa kappkörning til
sin faders ära. Ordet härleder sig från Currus solis, solens wagn.
CARTERON, en af Lykaons döttrar, blef af Jupiter ihjelslagen med
åskan.
CARTHAGER, (Syr. M.) De hade af fina fäder, Phænicierne,
erhållit Saturni dyrkan, och offrade åt honom unga gossar. Då de
blefwo öfwerwunne af Agathofles, föregåfwo de sig hafwa ådragit
sig gudens wrede derigenom, at de offrat andras barn i stället
för sina egna; och för at bättra sitt fel, utwalde de 200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
