- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
240

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Celeres Deæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

240

som Virgilius kallar Furiarum maxima. Det war hon som förde
ordet til Trojanerne, då de nalkades strophadiska öarna, och
spådde dem at de för sina fiendtligheter icke skulle blifwa
bosatte i Italien, förr än en ryslig hunger förmått dem at äta
up sina bord.

CELERES DEÆ . de snabba Gudinnorna, Timmarne.

CELEUS. 1. – konung i Eleusis och fader til Triptolemus. Af
erkänsla för den gästfrihet Ceres hade njutit hos honom, lärde
hon honom åkerbruket och wille göra hans son odödlig derigenom,
at hon omgaf honom med eld. En natt uptäckte C. denna hemlighet,
men blef så förskräckt af hwad han såg, at han dog. 2. – Konung
i Cephalonien, fader til Arcesius, Ulyssis farfader. 3. – Ett
Kretensare, wille med 3 sina kamrater bortröfwa honingen ur den
grotta der Jupiter upfostrades; men förwandlades til fågel
likasom de.

CELEUSTANOR, son af Herkules och Laothoe.

CELEUTHEA, ett af Minervas tilnamn, åt hwilken Ulysses helgade
en bildstod, til minne af hans seger öfwer Penelopes älskare; af
ordet λευϑοϛ, gata, entedan Gudinnan hade på gatan lofwat honom
denna seger.

CELEUTOR, son af Agrius, dödad af Diomedes.

CELIBAT, se OGIFTA STÅNDET.

CELLA, choret eller sakristian uti templen, der afgudabilderne,
altaren och ljusstakarne förwarades.

CELMIS, ell. CELMUS, 1. – fader til Jupiters fosterfar,
förwandlad til demant, derföre at han uppenbarat at Gudarnes
fader war dödlig. Ovidius säger blott, at han fordom warit
Jupiter trogen. 2. – En af Cureterne, förjagad af sina bröder
derföre, at han felat i wördnad emot Gudarnes moder.

CELTINA, dotter af Britannus o. förälskad i Herkules, som
genomfor hennes faders länder med Geryons oxar; hon tog bort
några af dem, och lemnade dem icke tilbaka förr än han hade
gjort henne en son, som hette Celcus, Cellernes stamfar.

CELTUS (Celt. M.) En romersk tradition gjorde honom til en
Polyphemi tre söner med Galatea. Se CELTINA och CALLUS.

CENCHREA, se CENCHRIAS.

CENCHREÆ, en stad i Troas, der Homerus skall hafwa uppehållit
sig, för at samla de uplysningar han behöfde för sin Iliad.

CENCHREIS, 1. – gemål åt Cinyras, och moder til Myrrha. Som hon
skröt öfwer at hafwa en dotter skönate än Venus, så ingaf
Gudinnan henne af hämnd en brottslig kärlek til sin döttrar. 2.
– En af Vieri nio döttrar.

CENCHREUS, son af Neptunus o. Salamis, dödade en ofantlig orm
som plogade folket, och blef derföre konung i Salamina på Cypern.

CENCHRIAS. ell. CENCHREA, dotter af nymfen Pirene, dödad
händelsewis af et spjut som Diana kastade mot et willdjur.
Hennes moder sörjde deröfwer så mycket o. fällde så många tårar,
åt hon blef sörwandlad til en källa, kallad Pirene.

CENCHRIUS, en flod i Jonien, i hwilken Latona blef genast efter
födelsen badad af sin amma.

CENCHROBOLER, et diktadt folkslag, hwarom Lucianus talar, o. som
for i krig ridande på stora fåglar betäckta med gräs i st.f.
fjädrar.

CENTAURER, klint, en ört så kallad efter Centauren Chiron. Man
tror at det är den bekanta Centaurea Centaurium.

CENTAURER, diktade widunder, ofwantil menniskor, och nedantil
hästar, födde, enligt någre, af Centaurus 3 och ston ifrån
Magnesia; enl. andra af Ixion och molnet som Jupiter
framskaffade i Junos ställe. Mythologerne härleda namnet ifrån
ordet κεντειν, sticka, och ταουροϛ emedan Thessalierne, utmärkte
Grekerne för deras utmärkta skicklighet i ridkonsten, wunno
denna färdighet under deras strider emot tjurar. Palephates
berättar, at under Ixions regering hade en flock tjurar blifvit
rasande och härjat trakten omkring berget Pelion; någre unge
män, som hade inridit hästar, åtogo sig at rensa berget från de
okynnes fän som der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free