Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Ceres ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
246
nes födelsebygd. Jupiter, intagen af hennes skönhet, hade med
henne dottern Pherephate, sedan kallad Proserpina. Han
efterträddes af Neptunus, som gjorde C. til moder för en dotter,
benämnd Hira. Andre säga at Gudinnan förwandlade sig til et sto,
för at undwika Gudens förföljelser, men han gjorde sig til
hingst, hwaraf följden blef en fålunge, den sedan så rygtbare
hästen Arion. Den ende dödlige, som njöt af C:s gudomliga
gracer, war Jasion, med hwilken hon hade Plutus. Af blygsel
öfwer amuretten med Neptunus, anlade hon sorg, och drog sig
undan i ett grotta, der hon wistades så länge, at werlden war
nära åt dö af hungersnöd, emedan jorden war ofruktbar under all
hennes frånwaro. Slutligen då Pan en dag war på jagt i Arkadien,
uptäckte han C:s bostad, och underrättade Jupiter derom, hwilken
genom Parcernes bemedling lugnade henne och återställde henne åt
werlden. Först satte hon sig ned på Corcyra, som då hette
Drepanum, efter den skära med hwilken hon afskar säden, o. som
hon fått til skänks af Vulcanus. Derifrån flyttade hon til
Sicilien, der Pluto bortröfwade hennes dotter Proserpina.
Otröstlig öfwer hennes förlust, beklagade hon sig för Jupiter;
men föga nöjd med hans swar, tände hon sina bloss wid Ætnas eld,
steg up på en wagn förespänd m. flygande drakar, o. begaf sig på
wägen för at söka rätt på sin dotter: en händelse, hwars minne
Sicilianerne firade alla år, i det de sprungo omkring nattetid
med brinnande facklor under et rysligt skrik. C. stadnade först
i Athén, och wedergällde Celeus hans gästfrihet, derigenom at
hon lärde hans son Triptolemus åkerbruket. Derefrer blef hon
emottagen af Hippothoon och hans hustru Meganira, men wägrade at
dricka det win som böds henne, emedan det icke passade i hennes
sorg och bedröfliga belägenhet. Derifrån for hon til Lycien och
förwandlade til grodor några bönder, som hade grumlat wattnet i
en källa, der hon wille släcka sin törst. Sedan hon genomfarit
hela werlden, återkom hon stutligen til Sicilien, der hon af
nymfen Arethusa fick weta, at Proserpina war Plutos gemål och
drottning i underwerlden. – C. war ej allenast åkerbrukets
Gudinna, men wakade äfwen öfwer råmärkena på fälten. Utom de
wanliga fester som firades til hennes ära, offrade
trägårdsmästare åt henne, för at få en rik gröda. Wanligen war
offret en drägtig sugga, eller en gumse. De kransar o. löfband
som nyttjades wid dessa fester, woro af myrten ell. narcissor;
men blomster woro förbudna, emedan Proserpina blef bortröfwad då
hon plockade sådana. Endast wallmo war helgad åt C., icke
allenast derföre at den wäxer ibland säden, utan ock emedan
Jupiter gaf henne den at äta, för at skaffa henne sömn o.
således et litet lugn under lidandet. Cicero talar om et gammalt
tempel åt henne i Catana, der gudstjensten förrättades af damer
o. unga flickor, men inga karlar. Egypten påstår sig wara C:s
hemort, hwilket synes wara ganska grundadt, emedan C. lär wara
densamma som Egyptiernes Isis. – Pausanias berättar, at på
berget Clæion i Arkadien hade C. tempel med en undergörande
bild, som blef oskadad under en häftig brand, och hade et
hästhufwud på en qwinnokropp. Han säger äfwen at Phigalierne
hade Gudinnans bildstod, hwars hufwud war af et sto med dess
man, ur hwilken drakar gingo. Hon kallade den swarta Ceres.
Denna bild hade händelsewis blifwit upbränd, hwadefter
Phigalierne förglömde C:s dyrkan och försummade hennes högtider.
Gudinnan, upbragt deröfwer, straffade dem med en ryslig torka.
Oraklet rådfrågades o. swarade, at om man icke åter uprättade
Gudinnans dyrkan, skulle hungersnöden bli så stor at de måste
upäta sina egna barn. En medalj ifrån Metapontum, o. en annan
som finnes i Neapel i Hertigens af Caraffa Noias samling, o. på
hwilkas båda baksidor står et sädesax o. en mus ofwanpå strået,
föreställa Ceres med slöjan kastad tilbaka. Hufwudet är, utom
axen, krönt m. en hög diadem, och håret faller i oordning öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
