Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cesara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
248
ma namn hade äfwen en af Cereris prester.
CESARA, Noahs sondotter skall ha begifwit sig til Irland, för at
rädda sig undan syndafloden.
CESBEDIUM, et Jupiters tempels som låg på en höjd i staden
Selga, och tjenade til citadell.
CESCUM, en stad i Cilicien. Der flöt en bäck kallad Nus,
förstånd; o. Varro säger at de som drucko af det wattnet, fingo
större förstånd; deraf upkom grekiska ordspråket: “Ni bor i
Cescum,” på spe om pundhufwuden.
CESTRINUS, son af Helenus och Andromache, bosatte sig med et
parti Epicoter i et landskap nära floden Thymis, genast efter
faderns död, hwars rike tilföll Pyrrhi son Molossus.
CESTUS, Veneris gördel, som inneslöt Gratierna, behagen, det
intagande smålöjet, det ljufliga talet, de förledande suckarna,
den uttrycksfulla tystnaden och det wältaliga ögonspråket. Denna
mysteriösa gördel gjorde en ej allenast älskanswärd, utan
förmådde äfwen at åter uptända en slocknande kärlekslåga.
Lucianus säger at Mercurius stål gördeln ifrån Venus, och will
dermed säga, at denne Gud hade allt möjligt behag i sitt tal.
Juno länte den af Venus, för at få Jupiter litet piggare emot
sig, och winna honom emot Trojanerne. Gördeln gjorde Venus så
frugtanswärd, at Minerva o. Juno bådo henne aflägga dem när
Paris skulle fälla den namnkunniga domen. Winckelmann anmärker,
at då Venus är klädd och rigtigt utstyrd, har hon alltid twå
gördlar, den ena under brösten, och den andra öfwer höfterna.
CETÉER, et folkslag i Myssin som kom til Trojas undsättning.
CETES, en konung i Egypten, ansedd wara densamme som Proteus.
CETEUS, en af Lykaons söner, hwars dotter Megisto, förwandlad
til björninna, blef upflyttad på himlahwalfwet, likasom han, der
han är känd under namn af Engonasis, d.ä. den knäböjande.
CETHEGUS, en rutulisk höfding, dödad af Æneas.
CETO, dotter af Neptunus o. nymfen Theseas gifte sig med sin
broder Phorcus, med hwilken hon hade Phorciderne och Gorgonerne,
Thoosa och Scylla.
CETUS, 1. – namnet på det hafswidunder, som Neptunus skickade at
härja Cephei länder. Se ANDROMACHE. 2. – Et dylikt widunder, som
af, Neptunus utsändes emot Laomedon. Se HESIONE.
CEURASVATHS (Ind. M.), den förste af Banianernes förnämsta
sekter. De äro så noggranne at wårda sig om djuren, at
Braminerne betacka munnen med et linne, af frugtan at någon
fluga skall smyga sig dit in; o. de bära hos sig en liten wiska
för at jaga bort alla slags insekter. De sätta sig aldrig, utan
at förut hafwa på det nogaste sopat stället. De gå med bart
hufwud o. barfotade, m. en hwit staf i handen, hwars de skilja
sig ifrån de öfriga casterna. Aldrig göra de up eld i sina hus,
ja uptända icke ens några ljus. De dricka aldrig kallt watten,
af frugtan at finna insekter deri. Deras drägt är et stycke tyg,
som hänger ifrån nafweln til knäna. Den öfriga delen af kroppen
betäcka de blott med så mycket kläde som kan fås efter en enda
klippning. – Deras pagoder äro fyrkantiga m. platt tak, och emot
öster är en öppning, hwarunder ligga deras afgudars kapell,
byggda i pyramidform, m. trappsteg hwarpå stå flere figurer af
trä, sten eller papper, som föreställa deras aflidna slägtingar,
hwilkas lefnad hwarit utmärkt genom någon owanlig lycka. De äro
mest andäktige i Aug. månad, då deras botöfningar äro strängast.
– C. bränna gammalt folks lik, men begrafwa barnens. Enkorna
bestiga icke sina mäns bål, utan wägra blott at ingå nytt gifte.
Alle af denna sekt kunna bli prester. Det kunna äfwen qwinnorna
bli, så snart de hunnit öfwer 25 år; men karlarne intagas wid 7
års ålder, d.w. såga nyttja drägten, wäna sig wid et strängt
lefnadssätt, o. göra kyskhetslöfte. Til och med i sjelfwa
ägtenskapet har den ena makan rättighet at göra sig til prest,
och derigenom förmå den andra at för sina öfriga dagar lefwa
ogift. Någre aflägga kyskhetslöfte efter bröl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
