Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Charila ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
253
CHARILA, en ung flicka, om hwilken Plutarchus berättar följande
anekdot: “I följd af en stark torka upkom hungersnöd i Delphi,
då inwånarne med hustrur och barn, gingo til slottet för at
begära understöd af konungen! men som han icke hade så til
räckligt lifsmedel at han kunde hjelp alla, lät han blott utdela
til det han bäst kände, Utledsnad af en efterhängsen ung fader-
o. moderlös flicka behandlade han henne illa och kastad sin
fotbonad i ansigtet på henne. De förolämpade flickan hängde sig
af förtwflan. Hungersnöden tiltog; och oraklet förkunnade at den
icke skulle uthöra förr än man försonat den ung C:s wälnad,
hwilket gaf anlednin til inrättandet af en fest som bar hennes
namn.”
CHARILEERNE. Denna högtid firades i Delphi hwart 9:de år.
Konungen presiderade wid ceremonien utdelade lifsmedel åt de
närwarande utsändningar ell. medborgares och hel lätt slog
Charilas bild med sin fot bonad, hwarester den första af
Hyaderna tog den, satte et tåg om halsen och begrof den på samma
ställe der Charila war begraswen.
CHARIS, Vulcani gemål.
CHARISIA, en fest som firades ti Gratiernas ära, då man åt dem
offrade kakor eller bakelser. Den firades hela natten med dans,
hwarefte de som wakat längst, fingo til belönin, confekturer,
som kallades Bellaria och Charisia, efter festens namn.
CHARISIUS, 1. – et Jupiters tilnamn. Under sina måltider gjorde
Grekern libationer* til ära för Jupiter C. 2. – En hjelte, son
af Lykaon, gaf staden Charisia sitt namn.
CHARISTIA, en fest hos Romarne d. 19 Febr. til Gudinnan
Concordias ära. Ändamålet war at förlike oeniga familjer. Man
anrättade et stor måltid, den ingen utsändning fick biwista.
Andre påstå at högtiden war inrättad til Plutos ära, at der
offrades åt de döde, slagtades swarta tjurar, o. at ceremonierne
föregingo om natten, emedan det icke war tillåtet at offra åt
Pluto på ljusa dagen.
CHARITER, se GRATIERNE.
CHARME, dotter af Eupulus I, o. moder til nymfen Britomartis.
CHARMON, et tilnamn, hwarunder Jupiter dyrkades i Arkadien.
CHARMUS, 1. – Athenare, samtidig med Pisistrates, den förste som
skal hafwa helgat altare åt Kärleken. 2. – En af de kwå söner
soin Aristæus hade på Sicilien.
CHARON, en af underwerldens gudomligheter, son af Erebus o.
Natten. Hans syssla war, at öfwer Styx och Acheron föra de dödes
själar i en eländig, smal o. mörkfärgad båt. Gammal och snål lät
han inga andra passeras än dem som fått begrafning ock betalt
honom för öfwerfarten. Fragten öfwersteg icke 3 oboli, v. war
aldrig, mindre än en; också plägade hedningarne lägga i munnen
på liken et guld- eller silfwermynt, för at betale passagen.
Hermonierne ensamt påstodo sig wara frie för denna ufgift,
emedat deras land gränsade intil underwerlden. De skuggor, som
icke erhållit begrafning, irrade i 100 år omkring Stygis
stränder. Ingen lefwande kunde stiga in i båten, med mindre en
guldqwisk, helgad åt Proserpina, tjente honom til lejdebref; o.
Sibyllan måste gifwa en sådan åt Æneas, då han wille inträda i
Plutos rike. Långt före denna furstes tid hade C. blifwit
straffad o. landsförwist på ett års tid, til ett af de mörkaste
o. rysligaste ställen i Tartaren, derföre at han öfwerfört
Herkules, som ej war försedd med denna magiska qwist. De fleste
hafwa ansett C. såsom en mägtig furstes hwilken gifwit lagar åt
Egypten, o. warit den förste som pålagt skatt för begrafningar.
Koran förblandar C. med Israeliten Korah, som på Moses begäran
blef upslukad af jorden. Araben Murtadi gör honom til Moses
farbror, och som han alltid war dess nitiske anhängare, lärde
Mose honon chemi o. alchemi, hwarpå han förtjente ofantliga
summor. Enligt Herodotus, war C. i början en af Vulcani prester,
som förstod at inkräkta högsta magten i Egypten, o. af de
skatter han samlat genom taxor på begrafningar, förwärfwade en
sådan förmögenhet, at han anlade den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
