- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
254

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Charon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

254

rygtbara labyrinten, der folktron snart förlade ingången til
underwerlden. Denna byggnad, som ännu til en del äger bestånd,
bibehåller sin grundläggares namn, och Araberne kalla den
Quellai Charon, Charons byggnad. Inbyggarne gifwa samma namn åt
sjön Mæris, och berätta om C. följande anekdot. “Det war en man
af låg härkomst, säga de, som bosatte sig wid sjön, och fordrade
egenmägtigt en wiss tullafgift för hwart lik som öfwerfördes;
denna pålaga upbar han i flera år, til dess hans wägran at
öfwerföra konungens sons lik, uptäckte bedrageriet. Konungen,
som insåg hela fördelen af denna pålaga, för sina egna finanser,
gillade den, och lät C. behålla den syssla han sjelf hade
inrättat, o. som blifwit den indrägtigaste i dela riket.
Kassören riktade sig och blef slutligen så mägtig, at han lät
mörda konungen o. upsteg sjelf på thronen.” Af alla förklaringar
öfwer detta namn är Diodori den mest naturliga, som härleder C.
från egyptiska språket, och öfwersätter det med båt- eller
färjkarl. – I sjelfwa werket utmärkte detta namn endast den, som
på konungens befallning i sin båt öfwerförde dem, hwilka erlagt
begrafningsskatten, och rodde dem nära Memphis, til de täcka
fälten i nejden af sjön Acherusia. Orpheus war den förste, som i
Grekland införde det egyptiska bruket at i grafurnorna inlägga
en wiss penning, för at erhålla C:s tillåtelse at passera
helwetesfloderne; och detta bruk understöddes af allmänna
nyttan. Egyptiske presterne wägrade farten öfwer sjön för dem
som dött utan at då betalt sina skulder; och slägtingarne måste
behålla likes hemma hos sig, til dess de sjelfwe betalt
fordringsägarne. Myntet lades i den dödes mun, och utmärkte at
all, borgenärerne woro godtgjorde. Uton den wanliga skatten,
lade Grekerne äfwen någon gång i dessa grafwar bwis öfwer den
aflidnes medborgerlighet. Den fördel sederne wunno genom detta
bruk, gjorde at det äfwen antogs i Italien, och man har der i et
graf funnit dessa för den deri begrafne hedrande ord: “Öfwerste
ptesten Sextus Anicius intygar, at denne medborgare alltid fört
en dygdig wandel. Njute hans wålnad en evig hwilo!” Denna
plägsed träffas ock hos Ryssarne: brefwet eller passet är stäldt
til den hel. Niklas. – Skalderne hafwa afmålat C. såsom en stark
o. kry gubbe, hwars lifliga ögon och majestätiska, ehuru något
stränga, anletsdrag utmärkte någonting gudomligt. Hans skägg är
hwitt o. yswigt; kläderne af en dyster färg, nedsölade af den
swarta äskan i helwetesfloderne. Hans båt är försedd med jerngrå
segel, o. han styr den med en lång stång. På en gammal sarkophag
i Palermo föreställt C. anlända med sin lilla båt, för at
bortföra skuggan af en qwinna, som nyss aflidit: på bada sidor
om liksängen stå twå qivinnor som stöda sig emot en pelare: de
hafwa skägg o. flera wingar. Polygnotus ifrån Thasos, son af
Mykon, målade, för Delphierne, C. i sin båt. Michel Angelo har i
sin tafla öfwer Yttersta Domen målat C. da han far öfwer
Acheron, som flyter wid korsets fot; o. Ariosto har satt honom
wid sidan af Johennes Döparen. I _Admiranda Romæ ses på en
basrelief C. som emottager skuggor i sin båt, och några som
stiga derutur. Man ser ibland dem en qwinna och en soldat, som
ännu är wäpnad med sin hjelm och sin sköld.

CHARONIA, 1. – et namn, som de gamle Grekerne gåfwo sådana
ställen, hwarifrån utdunstade en förskämd och dödande ånga, til
ex. sjön Avernus. Cicero kallade dem Plutonia. 2. – (FONS), en
källa nära Terracina, i Latium, hwars giftiga watten hwarken
dugde för menniskor eller kreatur; men efter lång tids förlopp
likwäl förlorade sin skadliga egenskap.

CHARONIUM, en grotta wid staden Nysa i Mindre Asien, uti en by
benämnd Acharaka. Strabo säger, at der är en helig lund med et
tempel, inwigdt åt Jupiter och Pluto. De sjuke, som hafwa
förtroende för dessa Gudar, begifwa sig til byn, der de bo nära
grottan hos skickliga prester, hwilka åkalla Gudarne. De föra de
sjuke mellanåt in i grottan, der de wistas flera dagar utan
någon föda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free