Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Charops ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
255
Stället är otilgängligt o. farligt för alla andra. Hwart år
firas i Acharaka en högtid, som ditlockar mycket folk. På
sjelfwa högtidsdagen gå ynglingar ur gymnasium alldeles nakne
och smorde med olja, gripa en tjur och leda den in i grottan. Så
snart de släppt tjuren o. han sprungit fram några steg,
nedfaller han död på stället.
CHAROPS, ell. CHAROPOS, 1. – urfinnig, wildsint, Hetkulis
tilnamn Bæotien, i anledning af et tempel som han hade på det
stället, der han säges hafwa upkommit, då han fört Cerberus med
sig ifrån helwetet. 2. – Son af Hippasus och broder til Socus,
dödad af Ulysses.
CHAROPUS, se NIREUS.
CHARTA HIERATICA war det allra finaste papper, som bruktes
allenast til religions böcker, o.d.
CHARTUMINS, trollkarlar i Chaldéen, som hade mycket anseende i
Profeten Daniels tid.
CHARYBDIS, en qwinna, som, sedan hon stulit oxar från Herlules
blef af Jupiter ihjelslagen genom åska och förwandlad i en
farlig hafshwirfwel i Sicilianska sundet, midtmot et annat som
heter Scylla. Homerus tror at den upslukar hafsböljorna tre
gånger om dagen, o. tre gånger åter gifwer dem under et
förfärligt tjut. Mythologerne berätta, at Herkules dödade C.,
men at hennes fader Phoreus sjelf lade liket i en kittel, o.
stufwade det så länge at det fick lif igen
CHASDINER, chaldeiske skjerntydare, som förutsade det
tilkommande uttydde drömmar och förklarade Gudaswaren eller
oraklen.
CHASSI (Ind. M.) en ande, som inwånarne på Marianska öarna
tillade kraften at plåga dem som föllo i hans händer. För dem
war helwetet således C:s hus. Se ZAZARRAGUAN.
CHAVARIGiS (Mah. M.) Mahometanske kättare, som tro at ingen
Profet blifwit sänd i werlden, iklädd ofelbarhetens magt eller
som förmått at gifwa nya lagar åt menniskorna.
CHECOCE, se KIKOKKO.
CHEDERLES, se KEDERLI.
CHELIDONIA war en högtid som firades på ön Rhodus, i månaden
Boedromion. Unga gossar gingo ifrån hus til hus och insamlade
penningar under det de sjöngo en sång som kallades Chelidonisma,
emedan den börjades med en åkallelse til Swalan (χελιδων). Det
säges at denna sång war författad af Cleobolus, ifrån Lydien, o.
at den war et medel at winna penningar under olyckliga tider.
CHELONE, en nymf som blef för wandlad til sköldpadda. För at
göra sitt bröllop så mycket högtidligare, befallte Jupiter at
Mereurius skulle bjuda alla Gudar, menniskor och djur. Alla
infunno sig, utom nymfen Chelone, som hade den djerfheten at
göra narr af detta ägtenskap, och sökte åtskilliga
förewändningar för at skipp wara med. Mercurius, som saknad
nymfen i sällskapet, begaf sig til hennes hus som låg wid
stranden af en flod, wräkte henne o. byggningen deri och
förwandlade henne til sköldpadda. Alltsedan har hon warit
nödsakad at bära sitt hus på ryggen; och för a bestraffa hennes
otidiga skämt, dömdes hon til en ewig tystnad. Sköldpaddan blef
sedan en symbol af Tystnaden, som man finner af flera medaljer.
CHEMENS, Genier ell. andar, som inwånarne på Caraibiska öarna
anse böra waka öfwer menniskorna. Hwar Caraib tror sig hafwa en
som särskilt wakar öfwer honom. Åt dessa andar offra de
förstlingen af allting, o. skälla offren i en wrå af kojan, på
et bord gjordt af mattor, hwaromkrins desse tros samla sig för
at äta o. dricka; hwilket folken bewisar derigenom at de säga
sig höra icke allenast rörelsen bland de lerkäril hwari gåfworna
ligga, utan äfwen det buller andarne göra under måltiden.
Flädermössen, som flyga omkring om natten, förefalla detta
widskepliga folk såsom lika många C., hwilka waka öfwer
menniskornas säkerhet under deras förswarslösa tilstånd i sömnen.
CHEMIA, 1. – et namn som Egyptietne, wid sina offer, gåfwo åt
Egypten. 2. – (Mah. M.). Enligt Perserne är Chemien en
widskeplig wetenrskap, som utdrager det finaste i jordiska
kroppar, för at begagna det til trollkonst. De anse Caitun, ell.
Ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
