- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
256

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Chemnis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

256

rah, som omtalas i 4 Mose-B., såsom upfinnare til denna
swartkonst, den han fick lära af Mose. 3. – (Sinneb. lär.).
Cochin har föreställt Chemien genom en qwinna i et laboratorium,
sysslosatt med rör och omgifwen af ugnar.

CHEMNIS, en stad i Thebais, der Perseus hade et fyrkantigt
tempel omgifwet af palmträd. Inwånarne påstodo, at denne hjelte
syntes ofta upstiga ur jorden, eller i templet, med en alns lång
sko, o. at denna syn bådade et frugtbart år för Egypten.

CHENOSIRIS, murgrön, så kallad af de gamla Egyptier, emedan den
war helgad åt Osfris.

CHERA, enka, et namn som tillades Juno, antingen för hennes
ewiga gräl med Jupiter, ell. derföre at denne Gud som oftast
öfwergaf henne.

CHEREM, judisk bannlysning som swarar ungefär emot den större
bannlysningen hos de Christne. Den utestänger en man ifrån
synagogan och beröfwar honom allt borgerligt umgänge. Se NIDDUI,
SCHAMMATHA.

CHEREMOKRATES, en byggmästare, upbyggde Dianas tempel i Ephesus.

CHERESILEUS, son af Jasius, och fader til Pæmander, ifrån
hwilken Tanagréerne leda sitt ursprung.

CHERIF, ell. SHERIF (Mah. M.) en titel som tilhör Mahomets
afkomlingar, genom hans dotter Fatima. Den mest ansedde o.
utmärkte är Sherife eller fursten af Mekka. Alle musulmanske
monarker wörda honom såsom en ättling af deras profet. Honom
åligger at underhålla alla perigriner som årligen besöka
Profetens graf; men för at bestrida denna kostnad, erhåller han
af de mägtigaste mahometanska furstar dyrbara skänker, som i
wärde wida öfwerstiga hans utgifter.

CHERIMACHUS, en af Elektryons och Anaxos söner.

CHERIUR (Pers. M.) Så kallade Gebrerne den engeln som hämnades
brotten.

CHERNIPS, et watten som de gamle begagnade wid sina offer; de
släckte deri en brinnande eldbrand från den eld som förtärde
offret. Således ansågs det såsom et slags wigwatten.

CHERSIBIUS,
en af de söner som Herkules dödade i sitt raseri.

CHERSIDAMAS, en krigare som dödades af Ulysses.

CHERSIS, en af Phorciderne.

CHERUB (Egypt. M.). Enligt någre författare war den hos
Egyptierne en symbolisk figur, prydd m. flera wingar och öfwer
allt full med ögon en naturlig sinnebild af fromhet och
religion: emedan, säga de, ingentin, war mera lämpligt at
beteckna tilbedjande andar, uttrycka deras tacksamhet, och
snabbheten i deras tjenstförrättningar.

CHESIAS, ett af Dianas tilnam, efter udden Chesium på Samos,
ell. staden Chesia i Jonien.

CHESSUGAI-TOION, en Gud hos Jakuterne i Sibirien. Han medlar för
dem och skaffar dem hwad de begära. Hans gemål heter Aksyt, den
som gifwer.

CHETZALCOALT, luftens Gud hos Mexikanerne.

CHEVIKIS, Gudar hos Tunguserne i Sibirien. De’ äro af trä eller
koppar, och mycket wanskaplige: de as koppar förwaras i
läderfodral, så at man blott på framsidan set metallen. För at
göra dem gynnsamma, eller betyga dem sin erkänsla efter en
lycklig jagt, smörja Tunguserne dem om munnen med litet ister
eller grädde, ungefär som wisse Christne prester i sina böner
til Gud, lofwa at tacka Honom, om Han är god och nådig, och på
sitt wis äfwen söka at stryka Honom om munnen.

CHIA, 1. – ett af Dianas tilnamn, emedan hon i synn. dyrkades på
Chios. Hennes bild sades se bedröfwad ut för dem som inträdde
uti templet, men fryntlig för dem som gingo derutur. 2. – eller
CHIAJS, se SCHIITER.

CHIAPPEN (Peruv. M.) en afgud dos de wildar, som bo i dalen
Tunia nära Panama: han är deras krigsgud. Innan de gå ut i fält,
offra de åt honom slafwar ell. fångar, o. stryka blodet på hans
kropp. De företaga aldrig något, utan at förut rådfråga C., och
bereda sig twå månader förut genom späkningar, som bestå deri,
at de neka sig salt och kärlekens nöjen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free