Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Circe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
268
nad. Spåmannen sade honom at han skulle blifwa konung i Rom och
Italien. C., intagen af fasa, lät sammankalla Senaten utom
staden, och förklarade at han gick i friwillig landsflykt. För
at belöna denna patriotiska handling, skänkte Senaten honom så
mycket jord som han med ett par oxar kunde upplöja ifrån solens
upgång til dess nedgång. För at bibehålla minnet af så mycken
dygd, lät man i kopparposterne til porten (Porta Raudusculana)
hwarigenom C. utgått ur staden, uthugga hans behornade hufwud.
CIRCE, syster til Pasiphae och Æetes, war dotter af Solen och
nymfen Persa, en af Oceaniderna, eller, enligt andra, af Dagen
o. Natten. Lika skicklig hon war som trollgudinna, i det hon
kunde nedkalla stjernorna från himmelen, lika snäll war hon i
förgiftningar. Det första försöket hon gjorde med sina talanger,
war på sin gemål, som war konung öfwer Sarmaterna; et brott som
gjorde henne så förhatlig för sina undersåter, at de twungo
henne taga til flykten. Solen förde henne i sin wagn til kusten
af Etrurien, som sedan kallades Circes udde (nu Monte Circello),
och ön Æa blef hennes wistelseort. Der förwandlade hon til
widunder den unga Scylla, emedan hon war ålskad af Glaucus, i
hwilken C. war galen. På samma sätt behandlade hon italienska
konungen Picus, den hon förwandlade til hackspik, emedan han
wägrade at öfwergifwa sin gemål Canente o. fästa sig wid C.
Ulysses, som blef wäderdrifwen til hennes kust, warbt et wittne
til hennes trollförmåga, i det hans kamrater förbyttes til swin,
sedan de druckit en förtrollad dryck. Ulysses blef räddad af
Mercurius, som gaf honom örten Moly (et slags lök), at bewara
honom for C:s tjusningskonst, och tilstyrkte honom at draga sitt
fwård, då hon wille widröra honom med sitt trollspö, samt twinga
henne swärja wid Styx at behandla honom wäl: i annat fall skulle
hån döda henne. Andre påstå at han drack af samma dryck; men at
Minerva gaf honom anwisning på en rot som tjente honom til
motgift. Genom Gudarnes bistånd undkom Ulysses alla C. snaror;
men hon lyckades at fästa honom i kärlekens. För at behaga
honom, återgaf hon hans kamrater deras förra skapnad; han bodde
ett år hos henne och gjorde henne til moder för twå söner.
Agrius 4 och Latinus. Oaktadt alla hennes odygder, sattes hon
ibland Gudinnornas antal. Ännu i Ciceros tid tilbads hon pä ön
Æa. Hon hade et monument på en af pharmakusiska öarna, nära
Salamis. Författarne förblanda henne med Jsis, hwars Horus,
eller den bild som åtföljer henne, ombytte skapnad i hwar månad,
och blef ömsom et lejon, en hund, en orm, o.s.w.; hwilket gaf
anledning til fabeln om menniskor, som genom trolldomskonst
blifwit förwandlade i oskäliga djur; hwarföre Egyptierne gåfwo
henne namnet Circe, d.ä. gåta. Boccaccio, i sin Genealogia
Deorum, talar om twå Circe. Den som Diodorus, efter Hesiodus,
kallar Solens dotter, lefde långt söre Ulysses, under
Argonauternes tid, och war syster til Æetes. Den andra, som
qwarhöll Ulysses wid sitt hos, o. regerade på kusten af Italien
wid trojanska krigets tid, war dotter af den förra, sondotter af
Ælius, och syster til Æetes 2.
CIRCUMLATIO. Då Greker och Romare renade något genom eld ell.
wattens påstänkning, swängde de sig alltid omkring under
stänkningen.
CIRIS, hwita hägern. Scylla, dotter af Nisus, förwandlades til
denna fågel.
CIRKEL (instrument, passare), 1. – et attribut som tilhör
geometrien, billigheten, skönheten, förutseendet etc. 2. –
BRUTEN, symbol af et förwirradt förstand. 3. – (fiqur), en
symbol af ewigheten. Hos Egyptierne föreställdes wetenskaperne
genom flera förenade cirklar, inneslutne inom en större.
CIRNUS, konung på ön Theramena, war, enligt Justinus, fader til
Aristæus. med tilnamnet Battus ell. den stammande. Ledsen och
skamflat deröfwer at hans son icke kunde tala då han blef stor,
begaf C. sig til Delphi för at bönfalla om Apollos hjelp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
