- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
273

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cleophila ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

273

som Boreas hade m. Orithyia. Se CLEOBULA . 2. – En af
Danaiderna. 3. – Dotter af Idas och Marpissa, gift med Meleager.
4. – Dotter af Tros o. Calliroe.

CLEOPHILA, Lycurgi maka och m. honom moder til Ancæus, Epochus
etc.

CLEOPHILUS, en man hwars slägt man har at tacka for
bibehållandet af Homeri skrifter.

CLEOPOMPUS, gift med nymfen Cleodora.

CLEOSTRATES, 1. – en ung Thessalier, utwaldes genom lottning at
upoffras åt en drake som härjade landet. Hans wän Menestrates
dödade draken och frälsade på en gång både sin wän och landet.
2. – En grekisk astronom, född på Tenedos, wid pass år 536 f.C.;
war den förste som uptäckte tecknen i djurkretsen och
förbättrade grekiska kalendern.

CLEOTHERA, en dotter af Pandareus, son af Merops, bortröfwades
af Harpnerne och lemnades åt Furierne i samma ögonblick hon
skulle gifta sig.

CLEPSYDRA, en källa nära Ithome, helgad at Jupiter. Han hade i
sin barndom blifwit ofta badad der af de Nymfer som upfustrade
honom. Wattnet ansågs heligt, o. deraf bars dagligen til Jupiter
Ithomatis tempel.

CLERIUS, et af Jupiters tilnamn wid Tegea, emedan Arcas’ söner
här lottade om deras arf.

CLEROMANTIEN, et flags spådom med tärningar, benknäckar, swarta
o. hwita bönor, kiselsten osv. Man skakade dem i en urna, o.
sedan man bedt Gudarne styra kastet, kastades tärningarne på et
bord, o. man spådde om framtiden efter ordningen af numrorna
eller tecknen på dem. All lottkastning war helgad åt Mercurius,
som troddes waka öfwer detta spådomssätt. Också, för at tilwinna
sig hans ynnest, lades i urnan et oliveblad, som kallades
Mercurii lott, och som blef först utdragen. C. hade blifwit
upfunnen eller åtminstone på det sättet werkställd af Thriorna,
3 nymfer som woro Apollos ammor, at detta ord blef liktydigt med
κλεροι ell. lotter. Greker och Romare, nyfikne at weta sina
lyckliga öden, hade antagit et annat pådomssätt. Sedan de
försett sig med et wisst antal lottsedlar, tecknat de med
karakterer ell. inskrifter, gingo de ut och läto första gosse de
mötte utdraga en. Hade denne något förhållande til hwad de
inbillade sig, så war profetian ofelbar. Denna widskepelse kom
ifrån Egyptierne, som med mycken omsorg gåfwo akt på unga
gossars gerningar och ord, såsom innefattande något profetiskt;
en tro som härledde sig ifrån händelsen m. Isis, hwilken, då hon
sökte sin gemål, hade mött några barn som lekte ute på fältet,
och gåfwo henne nyttiga underrättelser i afeense på hennes resa.
På torg, landswägar och offentliga ställen fans alltid en ung
gosse eller yngling, på grekiska kallad Agyrtes, som hade en
liten tafla, på hwilken woro skrifne profetiska verser, som allt
efter tärningkastet, utmärkte framtiden för de nyfikne. Jfr
AGYRTES. Artemidorus talarom spåmän på torget; och sortes
viales, ell. lottdragning på gatorna, woro allmänna i Rom.

CLESO, dotter af Cleson, Leler’s son. Då Inos döda kropp blef
drifwen til Megarernes kust, läto C. o. hennes syster Tauropolis
begrafwå den.

CLETA, en af Gratierna, enligt Lacedemonierne, som endast
räknade twå af dem. Se PHAENNA.

CLIAS, fader til Pyrodes.

CLIO, 1. – en af de nio Muserna, dotter af Jupiter o. Mnemosyne,
för restod historien. Hon föreställes alltid under bildas en
lagerkrönt flicka, som håller i högra handen en trumpet o. i den
wenstra en bok med titel Thucydides. Gravelot förenar med dessa
attributer jordklotet, på hwilket hon hwilar, och Tiden bredwid
henne, för at utmärka huru historien omfattar alla rum och
tider. Clio troddes ock hafwa up unnit guitarren. Hennes bilder
hålla stundom en guitarr i ena o. et plectrum i den andra
handen. En dag wågade hon förebrå Venus hennes kärleksintrig med
Adonis hwarföre hon straffades så, at hon sjelf blef kär och
moder för ef friskt och wälskapadt barn. 2. – Nymfer som
åtföljde Aristæi moder Cyrene.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free