Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cnephagenetes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
277
des utsprida ljuset i werlden när han höll ögonen öppna, men
mörker när de woro tilslutna. Plutarchus säger, al Egyptierne i
Thebais fordom endast kände denna Guden.
CNEPHAGENETES (Egypt. M.) den samme som Cneph, eller snarare
hans son.
CNIDIA, ett af Veneris tilnamn. Hennes bildstod war et
mästerstycke af Praxiteles, och man tror at en wacker staty i
Pio Clementinska Museum är en copia deraf.
CNIDUS, en stad i Carien, der Venus hade et rygtbart tempel.
Kallas nu Cabo di Chio.
CNOSSIA, Menelai älskarinna.
CNUPHIS, densamme som Cneph. Strabo säger, at C. hade et tempel
i Syene, en stad i Thebais, nu kallad Essuen.
COALEMUS war Oförsrgkighetens skyddsgud.
COBALER, elake och swekfulle Genier i Bacchi medfölje, hwars
wakt och hofnarrar de woro. De swarade mot wåra lyktgubbar.
COBOLI, på ryska Colfy, på tyska Kobolde (Slav. M.), et slags
andar, genier eller demoner, som dyrkades af de gamla
Sarmaterne. De trodde at desse andar uppehölls sig på de
hemligaste ställen i husen, til och med i sprickor af trä. Man
offrade åt dem de läckraste rätter. Då de wille bor sätta sig i
något hus, blef husfadern på följande sätt underrättad derom. De
samlade om natten en hög med spånor, och lade i mjölkkärlen
träck efter åtskilliga kreatur. Lät husbonden dagen derpa
spånorna ligga orörda o. familjen dricka den orena mjölken, då
wisade andarne sig o. bodde ifrån den stunden tilsamman med
honom; men sopade han bort spånorna och slog ut miölken, sökte
de sig en annan bostad.
COCALIDERNE, Cocali döttrar.
COCALUS, konung på Sicilien sedan Cyklopernes ätt utslocknat.
Hos honom fann Dædalus, under sin flykt ifrån Kreta, ett fristad
som andre furstar hade nekat honom, af frugtan at misshaga
Minos. Också kom denne m. wäpnad styrka at utfordra Dædalus; men
C., som icke wille såra gästfriheten, eller göra sig af med en
så rygtbar man, som genom flera wackra arbeten utmärkt sitt
wistande på denna ö, lät bedja Minos at komma til Camicus, för
at i goda afgöra saken. Han for dit och blef i början mycket wäl
emottagen; men C. öfwertalte honom at taga sig et warmt bah, der
han qwäfdes af hettan. – Enligt Hyginus, war det C:i döttrar
sjelfwa, som, förtjusta öfwer de små rörliga dockor Dædalus
gjorde för at roa dem, läto Minos dö i badet. Sedan C. ursäktat
sig så godt han kunde för detta oförmodade dödsfall, lemnade han
Minos’ lik åt hans soldater, som i hemlighet begrofwo honom och
för at bättre dölja begrafnings-stället, upbyggde åt Venus på
samma plats et tempel, som sedan blef ganska namnkunnigt. Några
sekler derefter, då man derbredwid upförde murarna til staden
Agrigentum, uptecktes grafwen, o. sedan man samlat Minos’ aska,
skickades den til ön Kreta.
COCCOTA, et Dianas tilnamn.
COCYTIA, högtidligheter til Proserpinas ära.
COCYTIA VIRGO, Alekto, en af Furierna.
COCYTUS, 1. – en af helwetesfloderne. Grekerne lånade idén
dertil ifrån et kärr, som låg nära sjön Acherusia. Den allmänna
folktron, at obegrafne wålnader 100 år irrade omkring på dess
stränder, war äfwen kommen från Egypten; emedan de som drunknade
i träsket, icke begrofwos förrän efter I00 års förlopp, och det
på statens bekostnad. C. omgaf Tartaren, o. bestod af de
ogudaktiges tårar. Namnet betyder äfwen suckar och tårar. Detta
har gifwit anledning at anse den för en helwetesflod: ty C. war
en flod i Thesprotia uti Epirus, ell. snarare et gyttjigt träsk,
som flöt ut i Acherusia. I Campanien låg en annan C., som
förlorade sig i sjön Lucrinus. Man har föreställt C. under
skapnad af en gubbe, ur hwars urna rinna wågor som sedan de
bildat en fullkomlig cirkel, skiljas åt och förena sig med
Acherons. Bredwid C. hade Alekto walt sitt hemwist. På stranden
wäxte idegran, som spridde sina bedröfliga och mörka skuggor, o.
det sägs en port hängande på kop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
