- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
281

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Comarchius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

281

Iris, namnkunnig för sitt Venus-tempel, för de många skökor som
inwigde sig til Gudinnans tjenst, och för inwånarnes liderliga
lefnad.

COMARCHIUS, en wisa för flöjt, ansedd för den förnämsta ibland
dem, som speltes wid de högtidligbeter och liderliga samqwäm,
der Guden Comus presiderade.

COMASIA, en as Gratierna. Detta namn förekommer blott på et enda
gammalt monument.

COMASTES, et Baechi tilnamn.

COMBADAXUS, en japansk Gud. Han war en bonz, om hwilken
Japanerne berätta följande anekdot. Wid 8 års ålder lät han
upbygga et prägtigt tempel, och som han föregaf sig wara trött
wid lifwet, gaf han tilkänna, at han ärnade begifwa sig til en
grotta och der sofwa i tio millioner år. Han gick derföre in i
grottan, hwartil ingången genast blef förseglad. Japanerne tro
at han ännu lefwer, o. åkalla honom såsom en Gud.

COMBE, dotter af Ophius, med tilnamnet Chalcis, emedan man
tilegnar henne upfinningen as kopparwapen. Som hennes söner
stämplade mot hennes lif, flydde hon undan förwandlad til fågel.

COMBI, en stad i Egypten wid Nilen, hwars inwanare dyrkade
krokodilen.

COMEDIEN (DEN GAMLA) 1. – föreställes genom en gammal qwinna,
med kängor på fötterna. Hennes tataredrägt utmärker det triviala
i dess stil. Hennes föraktliga löje, nedsmetade ansigte, och den
pil hon håller, tilkännagifwa dess stickande, bittra o.
osmakliga infall. Hon blottar en korg full med huggormar o.d.,
som bjudes henne af en apa. Månne det icke woro mera enkelt at
föreställa Aristophanis grafwård, utmärkt genom en komisk
masque, och prydd m. figurer af fåglar, getingar och grodor,
titlar på tre af denna författares skådespel. 2. – DEN MODERNA
föreställes under bild af en ung och täck flicka, som är wäl
klädd i håret! o. i en yppig drägt. Hennes attribut är en
masque, med inskrift: describo mores hominum. jag beskrifwer
menniskornas seder. Wid fötrerna frs en trofé af
musikinstrumenter.

COMET (Sinneb.lär.) Den föreställes under bild af en i luften
sittande qwinna, med hotande upsyn, långt brinnande hår, rödt
draperi o. en i tänd fackla. (Amer. M.) Indianerne i Cumana och
Paria, i Södra Amerika, bli högst förskräckte när de få se en
comet, den de anse som et förebud til de största olyckor. At
förekomma dem, begagna de beswärjningar o. hexerier, åtföljda af
wrålningar och trumslag.

COMETES, 1. – en af Argonauterne, fader til Asterion 2. 2. – En
af de Centaurer som Hercules dödade på Pirithoi bröllop. 3. –
Son af Thestius, en af kalydoniska wildswinets jägare, omkom på
denna jagt. 4. – Ægiales älskare. 5. – Son af Orestes.

COMETHO, 1. – dotter af Pterelas I, förrådde sin fader, likasom
Scylla 2. Hans öde berodde af et hårstrå, som C. ensam kände. Då
Amphitryo belägrade Taphos, misströstade han at kunna intaga
staden; men C. blef kär i honom, och trodde sig göra honom en
artighet då hon förrådde sin fader. Hon afklippte derföre
hårstrået, och öfwerlemnade staden åt fienden. Pterelas blef
dödad, och C., til belöning för sin illgerning, afrättad på
älskarens befallning. 2. – En af Dianas prestinnor.

COMMENTACULUM, et litet spös hwarmed Flamines drefwo undan
folket när de gingo at offra.

COMMINUS, et tilnamn för Mars.

COMMOTIÆ, Nymfrr i cutiliensiska sjön, der en flottholme låg,
efter hwilken de hade sitt namn. Sjön heter nu Lago di
Contiglione.

COMMUNES DII, gemensamme Gudar, tilnamn som gafs flera
Gudomligheter, i synn, åt Mars, Bellona och Segern, emedan de
kunde hjelpa båda parterna i krig. Latinerne kallade så äfwen
dem, som Grekrerne benämnde Azones. De hade icke något särskilt
rum i himmelen, men hedrades likwäl alltid på jorden med en
särskilt dyrkan. En sådan war Cy-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free