Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Crediten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
290
dens ålder eller werldens första tidehwarf. Den swarar emot de
gamles gyldene ålder. Då regerade Dygden, under form af en ko;
hon war stadig på jorden o. gick på fyra fötter. Denna ålder
warade i 1,728,000 år. I Tredajugam, eller andra åldern, som
swarar emot silfweråldern, o. som påstod 1,296,000 år, blef
Dygden förswagad och gick blott på tre fötter. I Tuwabarajugam,
ell. tredje åldern, som räckte 864,000 år, började hon at gå på
twå fötter. Slutligen i nuwarande jernalder, stöder hon blott på
ena foten. Denna ålder kallas Calyugam, ell. eländets o.
olyckans ålder och warar endast i 432,000 år.
CREDITEN (Sinneb, l.). 1. – Som den är frukten af et godt
upförande, föreställes den wid manlig ålder, klädd i fotsid
drägt, med guldked om halsen. I bakgrunden, på en klippa, står
en grip, som hos de gamle war hieroglyfen af skattwårdare. 2. –
ALLMÄNNA (Sinneb. l.). En Swensk medalj, slagen i Stockholm
1768, wid Bankens Sekular-fest, föreställer C. under bilden af
en starkt byggd man, som stående lägger wenstra handen på en
pelare, prydd med Rikets Stånders emblemer. I högra handen
håller han en lagerqwist öfwer en korg full med penningar, och
som bewakas af en drake. Ofwanföre läses: Fiscus Ordinum Regni
Sueciæ, och nedanföre: Holmiæ. På frånsidan synes Nilen, utmärkt
genom en sädkärfwe som han håller i högra handen, en krokodil i
wattnet, och palmträd i bakgrunden. Legenden är: Ampliator
civium, och i exergen står: Jubileum primum 1768.
CREIUS, son af Himmelen o. Jorden, gifte sig med Eurybia 2, m
hade m. henne sönerne Astrærus, Pallas o. Perses. Se ASTERIA,
AURORA, STYX.
CRENÉER, et namn på Najaderne, som sades wara Jupiters döttrar.
Se PRGÉER.
CRENEUS, en af Lapitherne.
CRENIS, en Nereid.
CREOBOROS, köttätaren. Cerberus.
CREON, 1. – son af Sisyphus 2, gaf sin dotter Creusa til ågta åt
Jason, til oförrätt emot Medea. Sedan denna låtit sin rival
omkomma, satte hon C:s palats i brand, och han omkom med hela
sin slägt. 2. – Konung i Thebe, befriades af Herkules ifrån sina
enwisa fiender. I tacksamhet gaf C. honom sin dotter Megara. Då
Herkules sedermera war borta på en förrättning, dödades C. af
Lycus, som satte sig i besittning af hans stater o. wille
wåldtaga Megara, men Herkules kom tilbaka, befriade denne ifrån
Lycus, och straffade honom för hans tiltag. 3. – Son af Meneceus
o. broder til Jocasta, upsteg på Thebes thron strax efter Laii
död. Twungen at afstå den åt Œdipus, upsteg han icke derpå,
sedan denne hade utstuckit sina ögon, utan för at lemna plats åt
hans twå söner. Man påstår at det war han som underhöll
oenigheten emellan Eteokles och Polynices, til dess begge
bröderne dödat hwarandra. Då återtog C. regeringen, som Eteokles
testamenterat honom på dödssängen, til dess sonen Leodamas
blefwe så gammal, at han sjelf kunde styra riket. Första
försöket han gjorde af högsta magtens utöfning, war at förbjuda
Polynicis begrafning, med hotelse at låta lefwande begrafwa
enhwar, som wågade at wisa honom den sista hederstjensten.
Antigone, syster til Polynices, bröt emot lagen o. straffades
til lifwet. Hennes älskare, Hæmon, dödade sig på dennes lik, och
Eurydice, C:s gemål, stack ihjel sig af sorg öfwer sin sons död.
C. fråntog Argierne rättigheten at begrafwas, hwilket förargade
Theseus, som war wän med konungen i Argos: han förklarade C.
krig och besegrade honom.
CREONTIADES, son af Herkules o. Megara, blef af fadern
ihjelslagen, då han återkom ifrån helwetet.
CREOPHAGOS, köttätare, Cerberus.
CREOPHILUS, en Samier, hwars gästwänlighet Homerus prisade i et
skaldestycke. Andre säga at Homerus war hans lärjunge.
CREPI. Så kallades Luperci, efter bullret af de skinnremmar,
hwarmed de slogo alla de mötte. Se LUPERCALIA.
CREPITUS, en Gud hos de gamle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
