Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dageba ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
310
Saturnalia, den 4 före Nonæ Octobris, den 6 af Idus Novembris,
festen Lemuria, i Maj månad. Nonæ Julii, som kallades Caprotina,
d. 4 före Nonæ Aug., emedan nederlaget wid Cannæ då inträffade,
och Idus Martii, emedan Julius Cæsar mördades den dagen, o.s.w.
Någre föraktade likwäl dessa iakttagelser såsom widskepliga och
löjliga. Lucullus swarade dem som wille afråda honom at slåss
emot Tigranes, under Nonæ Oct., derföre at Cepios armé blifwit
på en sådan dag nedhuggen af Cimbrerne: “Jag ärnar göra den til
en lycklig dag för Romarne”. Cæsar lät trupper gå öfwer til
Afrika, ehuru augurierne lofwade olycka. Dio ifrån Syracusa
drabbade mot tyrannen Dionysius o. besegrade honom på en dag då
månförmörkelse inföll, o.s.w.
DAGEBA ell. DAGEBOG, (Slaw. M.), en Gudomlighet, dyrkad i Kiew,
och swarade mot Plutus eller Lyckan.
DAGEN, Dies. Denne Gud war, enligt Hesiodus, likasom Æther, en
son af Erebus och Natten. Skalden parar D. med Æther, emedan
dess grekiska namn,ήμερα, är fem. Cicero säger, at Æther och D.
wara Himmelens föräldrar. Han omnämner en Jupiter, som war son
af Æther, och en annan Jupiter son, war Himmelens son, båda
födde i Arkadien; äfwen talar hån om en förste Mercurius, hwars
föräldrar woro D. och Himmelen, samt slutligen om en första
Venus, som föddes af samma föräldrar.
DAGENS TIMMAR. se TIMMARNE.
DAGGEN. 1. – De gamle hade gjort honom til en Gud, under namn af
Ros, son af Luften och Månen. Enligt poeterne war D. ingenting
annat än de tårar Aurora beständigt fällde, för at begråta sin
gemål Tithon, o. enligt andra, sin son Memnon. 2. – (Sinneb, l.)
Daggen målas under bilden as en ung flicka, som swäfwar i
luften, nära jorden öfwer en äng. Hennes draperi är auroragult.
Hon klädes i håret med qwistar, och i händerna håller hon flera,
hwarifrån wattendroppar falla. Öfwer hufwudet ses ett fullmåne.
DAGGIAD (Mah. M.), som har blott ett öga, och ett ögonbryn, den
falske Messias, eller Turkarnes Antichrist skall, efter deras
tanke, uppenbara sig ridande på en åsne. Han skall komma wid
werldens ände; men Jesus Christus, som icke är död, skall
besegra och döda honom.
DAGJEMNINGEN, se under Höst och WÅR.
DAGNINGEN (Sinneb. lär.) före-ställes såsom en flygande yngling
m. en stjerna öfwer hufwudet. Han utöser wattendroppar ell. dagg
ur et kärl, och bredwid honom flyger en swala. Andre gifwa honom
et bloss, och en stor slöja öfwer hufwudet! likwäl något bakåt
dragen, för at utmärka at D. är midtemellan ljuset o. mörkret Se
SKYMNINGEN.
DAG OCH HATT (Nord. Myth.) Om deras tilkomst berättar Prosaiska
Eddan: Norwe hette en Jätte, som bodde i Jothunheim, och hade en
dotter som hette Natt. Hon war swact och mörk, i följd af sin
härkomst. Hon blef först gift med en man, som hette Naglfare.
Deras son war Audr. Sedan blef hon gift med Onar. Hennes siste
man war Delling, af Asaslägten. Deras son war Dag, som war klar,
ljus och skön, efter sin fäderne-härkomst. Odin satte Natt o.
hennes son Dag på himmelen, och gaf dem twå hästar o. twå
kärror, at dermed hwart dygn fara jorden omkring. Natt kör förut
med hästen Rimfaxe, som hwar morgon daggstänker jorden med
skummet af sitt betsel. Den häst som Dag kör, heter Skinfaxe,
och uplyser hela luften och jorden med sin man.
DAGON (Syr.M.) en afgud uti Azot, war en af de mest dyrkade
Gudomligheter hos Philistéerne, som i Gaza hade upbyggt et
prägtigt tempel åt honom. Han föreställdes såsom et slags
widunder, hälften menniska o. hälften fisk, hwilket gifwit någre
lärde anledning at härleda hans namn ifrån dag, fisk. Somlige
anse honom wara Jupiter, andre Saturnus eller Neptunus, och
andre åter Venus, som Egyptierne dyrkade under skapnad af en
fisk, emedan hon dolde sig under denna form, då Typhon krigade
mot Gudarne. Bochart tror sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
