- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
318

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Danubius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

318

Hela dagen tänkte man icke på annat än nöjen: alla woro prydde
med nyutspruckna qwistar; och man hade utsatt sig för smålek, om
man wisar sig utan detta högtidens utmärkelse-tecken. Deraf
kommer det i Frankrike ännu gängse ordspråket: on ne me prend
pas sans vert, d.ä. man öfwerraskar mig icke. – Dessa dansar,
oskyldiga i början, förwandlades i längden til lättsinniga och
liderliga; sedelösheten gick til den höjd, at Tiberius sjelf
skämdes, och festen blef indragen; men den kom snart up igen,
och spridde sig öfwer nästan hela Europa. Detta är ursprunget
til Maj-stängerna, som på många orter upresas wid solens upgång
den I Maj. 10. – BRÖLLOPS-DANS, en annan romersk dans, hwari på
et högst osedligt sätt föreställdes ägtenskapets hemligaste
förrättningar. 11. – DEN HELIGA DANSEN. Judarne utförde den wid
högtidliga fester o. wid tilfällen af allmän glädje och
förlustelse. – Heliga dansar kallas äfwen alla de, som Egyptier,
Greker och Romare hade inrättat til Gudarnes ära, och som
dansades antingen i templen, såsom dansarne wid offren, wid
Isidis och Cereris mysterier, samt på allmänna platser, såsom
Bacchanalierna. ell. i skogarna, såsom bonddansar, o.s.w.

DANUBIUS, eller Donau. Denna flod har warit dyrkad såsom en Gud
af Geter, Dacer, Thracer m.fl. På en af Trajani medaljer är D.
föreställd hwilande på en urna och hufwudet betäckt med en
slöja,för at utmärka at dess ursprung war okändt. Den wackraste
figur man af honom äger, ses på Trajani colonn i Rom. Han
upreser sig ur sin bädd, likasom för at frambära sin hyllning åt
Romarne, och understöda den båtbrygga man byggt twersöfwer honom.

DANUVANDRI (Ind. M.). Denne Gud, af Sonnerat ansedd såsom
läkare, betraktas såsom en förwandling af Wischnu, ehuru
tilfällig och ögonblicklig, såsom icke warande annat än en hel
af honom sjelf. Man upbygger inga tempel åt honom, utan skäller
blott hans bild i Wischnus tempel, der han föreställes under
form af en lärd man som läser.

DAOLA (Ind. M.), en afgud i Tunquin, under hwars beskydd alla
wägfarande stå. När bönder och gemene man blifwa onde, anropa de
werkligen en ond ande som heter Dao-Lo, och som är en skyddsgud
för de resande, samt bedja honom låta dem förgås innan de hunnit
fram, och lemna dem i en annan djefwuls wäld, den de kalla
Hankien.

DAONUS eller DAOS, en af Chaldéernes gudar.

DAPALIS, ett af Jupiters tilnam, emedan man icke alltid
försonade honom med offerdjur, utan stundom blott med en helig
måltid.

DAPHIDOS, en Grammaticus, blef straffad derföre at han skämtade
med Pythia och frågade huru snart han återfinge sin häst, den
han likwäl ej hade förlorat. Apollo lät swara at han skulle
återfå den innan kort. Någon tid derefter lät Attalus döda D. på
et ställe kalladt Hästen.

DAPHNÆA, ett af Dianas tilnamn.

DAPHNÆUS, et tilnamn för Apollo, som hade et skönt tempel i en
lagerlund i Antiochia.

DAPHNE, 1. – dotter af floden Deneus, war första föremålet för
Apollos ömma låga, sedan Jupiter förwiste honom ifrån himmelen;
men hon tyckte mera om Leucippus, en yngling jemnårig med henne.
Apollo förföljde den för honom känskolösa nymfen o. hann up
henne på stranden af Peneus. D., som war alldeles uttröttad,
anropade sin faders bistånd, som, för at rädda henne,
förwandlade henne i et lagerträd. Apollo omfamnade en liflös
trädstam, afbröt en gren hwaraf han gjorde sig en krans, och
wille at lagern skulle ifrån den dagen wara helgad åt honom o.
blifwa skaldernes belöning. Denna fabel har gifwit anledning til
följande anekdot: en målare hade welat måla Apollos bild på en
tafla af lagerträ, men färgen fastnade icke likasom hade D. ännu
welat tilbakadrifwa sin djerfwa älskares anfall. Chrysostomus
säger at, enligt inwånarnes i Antiochia upgift, då D. flydde för
Apollo, upslukade jorden henne och frambragte i stället et
lagerträd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free