Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dryoper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
355
Valer. Flaccus säger, at Juno ingaf henne en öm kärlek til
Hylas, och at han som blef warse en tam hjort tilhörande
Gudinnan, förföljde honom ända til den källan der D. bodde, som
bortsnappade honom då han lutade sig ned för at dricka. 5. – En
Nymf som Faunus gjorde til moder åt Tarquitus.
DRYOPER, et folkslag som bodde i en canton af Thessalien och,
förjagade af Herkules, flyktade kolonier til Peloponnesus och
Mindre Asien.
DRYOPIA, högtider til ära för Dryops I, i Asina, en stad i
Argolis.
DRYOPS, 1. – en Arkadier, son af Apollo, fader o. anförare för
de Dorser som nedsatte sig på Peloponnesus. 2. – En trojansk
krigshöfding, dödad af Achilles. 3. – En trojansk prins, blef
sårad i strupen af en lans som kastades af Clausus, hwarigenom
han genast förlorade talegåfwan och lifwet.
DRÄGT (Sinneb. l.). (dräkt) Allegoriska figurer åtskiljas i
synn. genom det sätt hwarpå de äro klädde. Natten, t.ex. har
wanligen en mörkblå stjernströdd mantel. Wårens drägt, som är
grön, är beströdd med blomster. Wintern, igenkänd på sitt långa
skägg och sin utfrusna ställning, är klädd i pelswerk. Sommarens
drägt är isabellfärgad, som är den skurna sädens färg. Hösten
bär en klädnad af olivefärg ell. feuille-morte. I balletter ger
man wädren fjäderkläder. Solen har et draperi af guldskir o.
guldgult hår. Månen et draperi af silfwerskir. Ödet har en blå
stjernbeströdd mantel. Tiden är stundom klädd i fyra färger, för
at utmärka de fyra årstiderne. – I de balletter, som P.
Menestrier beskrifwer, synes Horisonten klädd i hälften hwitt o.
hälften swart, för at utmärka dagen och natten, som åtskilja de
båda hemisfererna.
DRÖMMARNE, barn af Sömnen. Ovidius säger at de äro så talrike,
som sanden på hafsstranden, wårdslöst utsträckta omknring sin
furstes säng, och förswarande tiltrådet dertil. Tre de
förnämste, Morpheus, Phobetor o. Phantasus, bo i palats; de
andre göra besök blott hos gemene man, under ömsom behagliga,
ömsom förskrägkande skepnader. Somlige äro falska, andre sanna;
de förre upstiga ifrån underwerlden genom en elfenbensport, de
sednare genom en port af horn; desse bebåda werkligt ondt eller
godt; de förre äro idel bländwerk o.inbillningsspöken. De
föreställdes m. stora swarta läderlapps tvingar. Lucianus har
gifwit en beskrifning på D:s ö, dit man anländer genom Sömnens
hamn: den är omgifwem med en skog af wallmo och mandragorer,
full med uglor o. flädermöss, de enda fåglar på ön. Midtpå är en
flod som flyter endast om natten; stadsmurarne äro mycket höga,
och skifta i regnbågens färger. Staden har fyra portar; genom de
twå första, af hwilka den ena är af jern och den andra af jord,
utgå rysliga o. sorgliga D.; genom de twå andra, af hwilka den
ena är af horn och den andra af elfenben, kommer man in i
staden. Sömnen är konung på ön; Natten är dess Gudinna. Tuppen
har der et tempel. Inwånarne äro D., alla af olika wän och
skapnåd; en del wackra och wäl wäxta, andra fula o. wanskapliga;
några rike samt klädde i guld och purpur, som theaterkonungar;
andre tiggare o. betäckte med trasor. – Det war flera
Gudomligheter som gåfwo sina orakel under drömmar, såsom
Herkules, Amphiaraus, Serapis och Faunus. Öfwerhetspersonerne i
Sparta lägo uti Pasiphaes tempel, för at i drömmen få weta hwad
som rörde det allmänna bästa. Eunapius berättar at filosofen
OEdesius fick i drömmen et besynnerligt orakel. Då han waknade,
fann han gudaswaret skrifwet i wenstra handen på hexametrisk
vers. Oraklet lofwade honom en stor rygtbarhet, antingen han
bodde i städer eller på landet. Slutligen sökte man at genom
drömmar utstudera framtiden, och denna konst kallades
Oneirokritik, samt war mycket i bruk hos Egyptier och Chaldéer.
Konungårne hade drömtydare bland sina förnämsta hofmän. –
Shakspeare underkastar D. lagarne af en Fé, den han beskrifwer
på följande sätt: “Det är D:s Fé, som befordrar inbillningens
nedkomst;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
