Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Efterhängsenheten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
368
en af’ Antonini medaljer är det en sittande qwinna, som i
wenstra handen håller et spö hwilket hon tyckes kasta bort, och
i den andra en skål (patera). En medalj af Gordienus föreställer
henne sittande emellan en oxe och en tjur, kanske för at wisa
huru denna dygd mildrar de wildaste lynnen. Cochin, som snarare
föreställt Eftergiften såsom en sällskapsdygd (Flatheten),
hwilken förställer sig för sig sjelf och döljer för en annan
andras fel, har trott sig bättre framställa denna idé genom en
qwinna bredwid en Harpy och en Sirén, på hwilka hon endast
betraktar den delen som liknar menniska.
EFTERHÄNGSENHETEN (Sinneb. l.)
Murgrönan är et attribut för detta tråkiga fel, som endast
uttryckes genom denna wäxt, hwilken binder, omslingrar och
klämmer en ålderstigen qwinna. Det war et elakt förebud hos
Romarne, då Jupiters prest widrörde, eller ens nämnde murgronan,
emedan presterne borde wara fullkomligt frie när de offrade.
EFTERTANKEN (Sinneb. l.) En matrona, som sitter försänkt i djupa
tankar, och håller på knäna en spegel, hwarpå faller en
ljusstråle, som frambryter ur hennes hjerta o. återstudsar emot
hennes panna.
EFTERTRYCK I UTTALET (Sinneb. l.)
Egyptierne föreställde det genom en bild af Mercurius,
wältalighetens Gud, hwars wingar o. caducé utmärka talets
snabbhet och magt, och hwars fötter äro nedsjunkne i en kub, som
tjenar honom til båas, för at tilkännagifwa at det i synn. är
grundligheten i slutsatser som utgör den sanna wältaligheten.
EGCHYTRIAI, grekiska flickor och hustrur, som wid begrafningar
buro wigwatten til drickoffer på grafwarne.
EGENNYTTAN (Sinneb. l.) föreställes under bild af en medelåldrig
man, ful, mager, nästan naken, och til hälften betäckt med huden
af en warg, hieroglyf af girigheten. ahneus, himo
EGENSINNIGHETEN, se NYCKEN.
EGERIA, 1. – en af de Gudomligheter som wakade ofwer barnsängar,
o. som qwinnorna åkallade under hafwande tilständet, för at bli
lyckligt förlösta. Man tror at det blott är ett af Junos
tilnamn, som uttryckte dennes förrättning. 2. – En Nymf, som
stod i mycken aktning hos Romarne. Som Numa wille hyfsa detta
wilda folk, drog han sig in i en skog nära Rom, under
föregifwande at rådfråga E., för at derigenom trycka religionens
stämpel i sina afsigter. Augustinus tror at E. war Hydromantien
ell. konsten at spå förmedelst watten. Andre hafwa trott henne
wara Numas gemål. Ovidius har följt denna mening, och försäkrar
at E. genom sina rådslag bidrog til Roms sällhet och sin mans
ära. Numas frånfälle wäckte hos henne en så liflig o. långwarig
sorg, at hon lemnahe Rom och, för at mera ostörd få begråta
honom, drog sig in i ariciska lunden, der hennes flagorop o.
snyftningar ofta afbröto Dianas offer. Gudinnan, rörd as denna
efterdömliga sorg, som icke lät sig af någonting hugswalas,
förwandlåde Nymfe til en källa, hwars watten aldrig uttorkas,
och gaf den Egerias namn.
EGG. 1. – Greker o. Romare offrade egg åt Gudarne, när de wille
rena sig. För at rena de döde, framsattes egg wid grafölen. 2. –
OSIRIS’ EGG. Herodotus berättar, at Egyptierne sade det Osiris
hade i et egg inneslutit twå hwita pyramidaliska figurer, för at
utmärka de otaliga wälgerningar, hwarmed han wille öfwerhopa
menniskorna; men at hans bröder Typhon hade updrutit detta egg
och ditsmygt 12 swarta pyramider, hwaraf hände at det enda
alltid war blandadt med det god. Det är under dessa symboler,
som de uttryckte stridigheten emellan de twå principerne för det
goda o. onda, som de antogo. 3. – ORPHEI EGG. Det war en
mysteriös symbol, som Orpheus nytjade för at utmärka denna inre
kraft, denna princip för fruktsamhet, hwaraf hela jorden är
impregnerad. Egyptier o. Phænicier hade antagit samma symbol,
men med några tillägg: de förre, i det de föreställde en ung man
med et egg som framkommer ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
