- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
369

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Egho ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

369

munnen på honom; och de sednare, i det de föreställde en orm
uprättstående på stjerten, äfwen med et egg uti munnen. 4. – DET
FÖRSTA ELLER UREGGET, Ur hwilket alla warelser äro utgångna.
Under denna symbol ha flere hedniske filosofer, efter Orpheus,
föreställt werlden, eller snarare dess Uphofsman. Enligt
Plutarchus erkände Phænicierne et Högsta Wäsende, som de i sina
orgier föreställde under skapnad af et egg. Samma symbol
anwändes af Chaldéer, Perser, m.fl.; och sannolikt har första
tanken warit sådan hos alla dem, som företagit sig at förklara
werldens tilkomst.

EGHO (Afr. M.), en afgud hos Negrerne wid floden Kallabar i
Guinea. Snelgrave, en engelsk resande, war ögonwittne til et
mennisko-offer, som kantonens hufwudman lät anställa åt Egho för
landets wälgångs skull.

EGIDEN war en sköld betäckt med getskinn. Skalderne gifwa detta
namn åt alla Gudarnes sköldar. Jupiter hade en som war betäckt
med skinnet af geten Amalthea. Homerus gifwer Apollo en af guld.
Men sedan Minerva besegrade Ægis, erhöll hennes sköld detta
namn. I Iliaden betäcker Minerva sina skuldror med den odödliga
E., på hwilken Medusas hufwud är graveradt, omgifwet med ormar,
o. hwarifrån hänga 100 gyldene fransar af utsökt arbete. Omkring
skölden sågos Fasan, Striden, Tapperheten o. Förföljelsen. E.
tages också ofta för Minervas harnesk. E. på armen, såsom på en
graverad sten föreställande Jupiter Axur, utmärker stridstumlet;
hwilande på knäna, såsom på Tiberii i Augusti förgudning, är et
tecken til hwila; på furstens bröst betecknar den Minervas
beskydd, d.ä. wisheten. På en camé i kejs. bibliothet i Paris
har Jupiter den på axeln. Då Kärleken bär E., utmärker det hans
seger öfwer Jupiter.

EGNATIA, en Nymf dyrkad såsom Gudinna i staden Gnatia i
Salentinernes land. Inwånarne trodde at elden tändes af sig
sjelf i weden, på hwilken man lade de slagtade offerdjuren.

EGREGORER, bewakande. Någre påstå åt ifrån dem härstamma
Jättarne. Enligt Enochs bok blefwo de änglar, som han så kallar,
förälskade i qwinnor, o. samlades på berget Hermon, i patriarken
Jareds tid, der de under förbannelser förpligtade sig at icke
åtskiljas förr än de hade gift sig med menniskornas döttrar.

EGRESIKOMOS, som upmuntrar til kalas, ett af Bacchi tilnamn.

EGYGE, en dotter af Niobe, blef gift med Amphion, Zethus ell.
Alkamenes.

EIDESIU5, se ADESIUS.

EIDOTHEA, dotter af hafsguden Proteus. Då Menelaus på sin
återfärd ifrån Troja blef wäderdrifwen til en obebodd ö uti
Egypten, der han låg qwar för motwind, steg E., rörd öfwer hans
olyckliga belägenhet, up ur hafwet för at hjelpa honom och lära
honom sättet at minna Protei ynnest. Hon ställde Menelaus med
tre hans kamrater i bakhåll på hafsstranden, kläddå i skälskinn,
för at synas utgöra en del af hennes faders hjordar; men som
stanken af skinnen nära hade qwäft dem, lade E. en bit ambrosia
i näsan på dem, och derigenom förjagade den elaka stanken.

EILAPINASTES, gästabudsguden, et Jupiters tilnamn på Cypern, der
han dyrkades genom dundrande kalas.

EIMARMENE, 1. – en af Urani döttrar. Hennes bröder Kronos
anwände henne såsom frilla. 2. – En Gudinna hos Grekerne, war
densamma som Ödet.

EIMER , se YME.

EINHERIAR (Nord. Myth.) kallas hjeltarne i Walhall.

EIONE, en af Nernderne.

EIONEUS, 1 – en af de grekiska höfdingarne, som foro til Troias
belägring. Hektor nedlade honom med et piksting.
2. – Konung i Thrakien, fader til Rhesus. 3. – En trojansk
höfding, fader til Neoptolemus, och föreställd på en tafla, som
man såg i templet i Delphi. 4. – Ixions swärfader. Se DEIONEUS.

EIR (Nord. M.), en Asynia, som nämnes i den prosaiska Eddan, o.
säges wara den bästa läkare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free