Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Ephestia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
383
magiska bokstäfwer som woro skrifne på kronan, gördeln och
fötterna af Dianas bild i Ephesus. Den som uttalade dem, wann
genast sin önskan.
EPHESTIA, Vulcani fester, hwarwid tre unga gossar buro brinnande
facklor, under det de sprungo allt hwad de förmådde; den som kom
först fram til målet, utan at hafwa släckt sin fackla, wann det
utsatta priset.
EPHESTII (Dii), de samme som Latinerne kallade Lares och Penates.
EPHESTION, Alexanders gunstling, blef efter sin död satt ibland
Gudarnes antal på Konungens befallning, hwilken i denna
hedersbewisning sökte en tröst för förlusten af sin wän. Man
upbyggde genast åt honom tempel, anställde offer, påstod at han
gjorde underturer och gaf orakel. LucianuS säger at Alexander,
förwånad öfwer at E:s gudomlighet lyckades så bra, slutligen
började at sjelf tro på den, och war förtjust öfwer at icke
allenast han sjelf war Gud, utan äfwen at han kunde göra sådana.
EPHESTRIA, fester i Thebæ, hwar under spåmannen Tiresias’
bildstod utkläddes til qwinna, och fördes i procession omkring
gatorna. Efter slutadt tåg blef denater afklädd och fick
manskläder på sig.
EPHESUS, 1. – san af Caystrus, upbyggde Dianas tempel i Ephesus
tillika med Cræsus. 2. – En stad i Jonien, som skall hafwa fått
sitt namn efter en qwinna som hette Ephesa och war moder til
Amazo, stammodern för Amazonerna; enligt andra efter den
jordrymd Herkules gaf åt Amazonerne, som derpå upbyggde staden.
Den war rygtbar för sitt Dianæ-tempel, ansedt at wara ett af
werldens sju underwerk. Plinius säger at det stad under arbete i
220 år och at kostnaden bestreds af hela Asien. Det war 425 fot
i längden och 220 i bredden, samt prydt med 127 marmor-pelare af
60 fots höjd, ditskänkte af lika så många konungar. Byggmästaren
war förtwiflad at icke kunna få up en ofantlig sten öfwer
porten, men Gudinnan uppenbatfade sig för honom om natten, bad
honom wara wid godt mod och försäkrade at han skulle få biträde:
morgonen derpå lade stenen sig sjelf på utsedt ställe. En annan
säga berättar at trappan på hwilken man gick up ända til spetsen
af templet, war gjord af en enda winstock. Original-statyen som
Gudinnan hade i templet, war af ebenholtz efter Plinii upgift,
men af ceder efter Vitruvii. Man gjorde sedan otaliga copior af
alla storlekar och ämnen. Guldsmederne i E. förtjente sitt
uppehälle endast med at göra små Dianæ-bilder af silfwer.
Montfaucon har på följande sätt beskrifwit twenne de wackraste
Dianæ-bilder som tiden har skonat: “Den första har på hufwudet
et stort torn af 2:ne wåningar, som hwilar på en bas hwilken
utwidgar sig, och lemnarpå hwardera sidan af gudinnans hufwud
twå stora halfcirklar, på hwilka stå wingade gripar. Gudinnan
har et temligen täckt ansigte och kort har; ifrån axlarna hänger
et slags feston af blomster och frukter, som lemnar et tomt rum
hwart man ser en kräfta. Hon utsträcker båda händerna, och på
hwardera armen hwilar et lejon. Ofwanför skötet, emellan de twå
första banden, är en mängd qwinnobröst och man räknar ända til
18. Emellan andra och tredje banden föreställas fåglar; emellan
tredje och fjerde et memniskohufwud med wingar, och en triton på
hwardera sidan samt twå oxhufwuden mellan fjerde och femte. –
Den andra bilden har på hufwudet et stort torn af tre wåningar,
och deröfwer en slöja som betäcker axlarna. En stor feston,
omgifwen af uddar, går ned til bröstet; i festonen synas twå
segergudinnor som hålla kronan öfwer en kräfta. På hwardera
armen stå twenne lejon. Hela nedra delen är delad likasom i 4
wåningar. Et stort antal bröst intager den första; i den andra
ses tre illa gjorda hjorthufwuden och på hwardera sidan en
menniskofigur. De twenne öftiga hafwa hwardera tre oxhufwuden.
Dessutom utskjuta på båda sidor hufwuden och en del af kroppen
af wissa djur.” Alla dessa symboler tyckas utmärka naturen med
alla dess alster, hwilket bewisas af twå inskrifter fun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
