Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Ezechiel ... - F
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
411
bön fem gånger om dagen, så gifwer den Iman som bör förkunna
tiden til dessa sammankomster, tilkänna E. ifrån tornen på hwar
moské, der det hwarken finnes klockor eller urwerk. Fredagen
tillägges en sjette Ezan.
EZECHIEL (Mus. M.) På följande sätt travestera Musulmännen den
underbara upståndelse som omtalas i Ezechiels profetior. Den
lilla staden Davardan, som lyder under staden Vassith, blef en
gång angripen af pesten, så at alle inwånarne tågade ut med sina
hjordar. Knappt hade de kommit til en djup dal, förr än twå
änglar wisade sig i båda ändarna af dalen och dödade dem tillika
med kreaturen. Grannarne som fingo weta detta, gingo dit för at
begraswa liken ; men de dö-des antal war få stort at de icke
kunde kommo til rätta dermed. De tilstängde dalens båda ändar
med twenne murar, och läto en stor del af liken ligga åwar
ofwanpå jorden, der de snart förmultnade, och bara benen blefwo
qwar. Några år derefter for Ezechiel den wägen och gjorde
följande bön til Gud: “Herrel på samma sätt som Du på dessa
behagat uppenbara din magt med förskräckelse, så wärdes nu se
til dem med mildhet och barmhertighet”. Gud hörde hans bön, och
upwäckte de döda benen.
EZINE, se ZINE.
EZRUEL, se AZRAIL.
EZUDER, Tritonerne hos Slaverne.
EZURVEDAM (Ind. M.), en af Indianernes fyra heliga böcker, som
kallas Vedam. Denna handlar om gudstjensten, ceremonierne,
offren och sättet at upbygga tempel.
F
FAAL. S:t Johannis Christne gifwa detta namn åt en samling af
astrologiska observationer, på hwilka de sätta mycket wärde och
som de rådfråga nästan wid alla wigtiga tilfällen.
FABARIA, offer som anställdes i Rom, på berget Cælius, med en
kaka af bönmjöl, kallad Fabacia, och fläsk, den I Juni, til ära
för Jani gemål Carna. Deraf är namnet Fabariæ kalendæ eller
första dagen i Juni månad,
FABELN (Sinneb. l.), 1. – en allegorisk gudomlighet, dotter af
Sömnen och Natten. Det säges at hon gifte sig med Lögnen, och
war beständigt sysslosatt at efterapa Historien. Hon föreställes
maskerad och prägtigt klädd. Sanningen begagnar Fabelns slöja
för at göra sina lärdomar så mycket smakligare: detta utmärkes
genom dessa emblemer der Sanningen föreställes naken, och
betäcker sig med en slöja på hwilken flera djur äro tecknade. 2.
– Et collectift namn, som innefattar den theologiska,
fabelagtiga och poetiska historien, med ett ord, alla fabler i
grekiska och romerska Gudaläran. Banier delar fabeln collektist
tagen i allegoriska, historiska, filosåfiska, moraliska,
blandade och nöjsamma fabler. 3. – ALLEGORISKA FABLER. Et slags
liknelse som innefattade en mystisk mening. Sådan är i Plato den
om Porus och Penia, eller rikedomen o. fattigdomen, hwaraf
Kärleken föddes. 4. – BLANDADE, d.w.s. med allegori o. moral,
och hafwa ingenting historiskt uti sig, eller som, med en
historisk grund, likwäl tydligen syfta på moralen eller fysiken;
t.ex., den om Leukothoe förwandlad til det trädet som bär
rökelse, och Clytia som förwandlades til solros. 5. –
FILOSOFISKA. De som skalderne upfunnit såsom liknelser tjenliga
at omhölja filosofiens mysterier; såsom då man säger at Oceanen
är flodernas fader, at Månen gifte sig med Luften och blef moder
til Daggen. 6. – HISTORISKA. Gamla historier blandade med flera
dikter; dessa fabler utgöra det största antalet; sådana äro de
som tala om de förnämsta gudar och hjeltar, Jupiter, Herkules,
Jason, m.fl.: grunden til deras historie hwilar på sanningar. 7.
– MORALISKA. De som blifwit upfunne för at inplanta sedolärans
bud. Sådane äro alla apologer, såsom t.ex. den som säger at
Jupiter om dagen nedsänder stjernorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>