Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fannashiba ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
415
andra. Den kan äfwen målas blind ell. med förbundna ögon, wäpnad
med en lågande brand tagen ifrån altaret, och upwiglande en
folkmassa wäpnad med pikar och brinnande bloss, at följa honom
och i hans spår sprida mord och brand. I fonden af taflan kunde
wisas åtskilliga torturwerktyg.
FANNASHIBA (Jap. M.), et träd som Japanerne plantera wid sina
tempel och pagoder; och när det är gammalt, brännes det wid
begrafningar.
FANOR, se STANDAR.
FANUM, en plats som wäl war inwigd til et tempel, men der et
sådant ännu icke war upfördt. Alla tempel kallades sedermera
Fana, när de woro inwigde af Pontifex, likaså de monumenter som
upfördes åt kejsarne efter deras apotheos. Flere städer kallades
ock F., emedan de i början warit platser för tempel eller kapell.
FANUN (Arab. M.), en kunglig stad, i fabeltiden. Den war
residens för de gamla Solimanerne eller Solomonerne, som
regerade öfwer et slags kreatur, olika menniskoslägtet.
FAQUIHI, en prestklass på Madagaskar. Se OMBIASSER.
FARAN (Arab. M.), Midianiternes berg i Arabien, som blef til
stoft wid åsynen af Guds majestät.
FARAN (Sinneb. l.). Faran (danger) skiljer sig ifrån wådan
(péril) deruti, at den förra synes mindre än den sednare.
Derföre föreställes hon gående utan bindel och med trygghet
öfwer en bro som är nära at rasa, eller bredwid et hus som med
sitt fall hotar at krossa henne. Se VÅDAN.
FARBÖTE (Nord. M.), en jätte och Lokes fader.
FARIMAN, se FATZMAN.
FARMAGUD, et Odins tilnamn.
FARMOR, et Cybeles tilnamn, emedan hon ansågs såsom moder til de
flesta Gudarna, och, såsom representant af Jorden, en gemensam
moder för alla menniskor. Se CYBELE.
FARNUS, en gud hos Romarne, som förestod talegåfwan.
FAROGUIS (Ind. M.), en Indisk cast, som lefwer i skogarna och
endast tilbeder Solen; de äta icke före än de hafwa wisat henne
sin dyrkan, och wåga icke at taga en bit i munnen, innan de sett
denna stjerna. De tro at menniskans lif uphör i döden, hwarföre
de ock lefwa såsom oskäliga djur, utan skillnad på kön, ålder
ell. slägtskap.
FARS (Mahom. M.). Under detta namn inbegripa Turkarne den
gudomliga rättens pligter, och som äro af högsta nodwändighet
för at wara angenäm för Gud och Hans profet, t.ex. bönen, fasta
och wallfarter til Mekka. De skiljas ifrån sådana som man utan
synd kan underlåta, såsom omskärelsen, det täta kullfallandet
under middagsbönerne, o.s.w. Se SUNNET.
FAS, en Gudinna som troddes lära menniskorna at bedja om det som
war rätt och anständigt. Hon ansågs wara den äldsta af alla
Gudomligheter, och är densamma som Themis eller Rättwisan.
FASCELINA, eller FASCELIS . se FACELINA.
FASCINUS, en barndomens skyddsgud, som bewarade för trolleri.
När en fältherre höll sin segerstring, hängdes F:i bild under
wagnen, på det folkets afund ej måtte skada honom (enligt
Lindberg). Noel deremot säger at bilden hängdes öfwer wagnen,
för at bewara triumfatorn för högmod. Dess dyrkan war anförtrodd
åt Vestalerne. Det war et Priapi tilnamn, eller snarare en bild
af Priapus sjelf. Se LINGAM.
FASTA. 1. – Den religiösa fastan härleder sig ifrån urminnes
tider. När Porphyrius talar om Egyptierne, försäkrar han at
offren wid alla deras stora fester föregingos af flera dagars
fastat några warade sex weckor, de minsta dagar, hwårunder de
offrande afhöllo sig ifrån kött, win, olja, bröd, ja til och med
wissa slags grönsaker. Han tillägger, at under hela deras
lefnad, war en af deras förnämsta omsorger at späka kroppen
genom wakor, tarflig föda och täta fastor. Man fastade til Isis
ära. Grekerne hade äfwen sin religiösa återhållsamhets i mat och
dryck. Aristoteles berättar, at då Spartanerne wille hjelpa en
af förbundsstäderne, anbefallte de en allmän fasta öfwer hela
deras område, utan at ens undantaga husdjuren. Athenarne hade
flera fester, ibland andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
