Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Florales ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
429
med fransar. Den man ser i galleriet i Florens, är nästan naken,
och utmärkt genom en upplockad blomsterbukett. Flora i
sarnesiska palatset är mera klädd. 4. – Pompeji frilla, så
namnkunnig för sin skönhet, at hennes bildstod upsattes såsom
modell i Castor o. Pollux’s tempel. Det war förmodligen denna
bild, som höll i handerna ärt-och bönblommor, emedan wid
Floralia kastade Ædilerne ut ibland folket skidfruft och
grönsaker.
FLORALES (Ludi), högtidligheter i Rom til Floras ära. De
börjades d. 28 April och warade til d. 3 Maj. Floralia firades
wid samma tid.
FLORALIA, lekar eller skådespel til Floras ära, hwars dyrkan
fördes til Rom af Sabinernes konung Tatius, och ofta woro
afbrutna. De fornyades icke oftare än wid befarad misswäxt,
eller då sibyllinske böckerne påbödo dem. Först i Roms år 590
blefwo dessa lekar årliga, wid tilfälle af flera års misswäxt,
och som blifwit bebådad af kalla och regniga wårar. För at
blidka Flora o. erhålla en rikare gröda, befallte Senaten at F.
årligen skulle firas i slutet af April. De firades om natten wid
fackelsken, på patriciska gatan, der en rymlig Circus låg.
Derwid rådde en skändelig liderlighet; ej blott de
oanständigaste wisor sjöngos, der samlades ock wid flöjtmusik
alla stadens skökor, som alldeles nakna otäckade sig utan
blygsel inför folkets ögon. Den sedesamme Cato gick derifrån en
dag, för at icke störa allmänhetens nöjen. Suetonius berättar at
kejsar Galba wid et slikt skådespel låtit elefanter dansa på lina.
FLORALIS, Floras Flamen ell. prest.
FLORIDA, ett af Junos tilnamn.
FLORIFERA, et Cereris tilnamn.
FLUGOR. De dyrkades i Akarnanien. Ackaroniterne offrade rökelse
åt den Gud som sörjagade dem. Se BEELZEBUTH. Grekerne hade ock
sin flugkonung. Se MYAGRIUS. Ælianus säger at flugorna drogo sig
sjelfmant tilbaka wid olympiska spelen o. flögo öfwer Alphæus,
til qwinnorna på andra sidan: samt at uti Apollos tempel i
Actium, då högtiden instundar, offras en oxe eller tjur åt
flugorna; de slå sig ner på slagtoffrets blod, och så snart de
äro mätta, flyga de sin wäg; då deremot flugorna i Pisa flyga
friwilligt bort, o. tyckas ådagalägga den wördnad de hysa för
Gudomligheten. Det war dessutom et tempel i Rom, der, enligt
Plinius, F. aldrig kommo in, och det war den segrande Herkulis.
Herkules anställde en gång et offer åt Jupiter, men kunde aldrig
få bort flugorna; och Theophilus Paracelsus påstår, at Jupiter
sjelf hade icke den magten. – På offren til Moloch, Astaroth o.
andra hedniska afgudar, flogo flugorna alltid ned i en otalig
mängd; och Judarne ansågo såsom et lyckligt förebud, at aldrig
någon fluga träffades i Salomos tempel. – På Bæotiernes medaljer
woro F. föreställda.
FLUONIA. Under detta namn åkallades Juno af qwinnorna, dels
under deras rening, dels när de lågo i barnsäng.
FLUVIALES, flodnymfer.
FLYGTIGHETEN (Sinneb. l.). Hon håller en wäderflögel, bild af
dess ostadighet, och et timglas hwari sanden rasar öfwerända,
för at utmärka huru F. icke känner tidens wärde. – Hon kan äfwen
afmålas såsom en fri och otwungen flicka; et tunt flor betäcker
henne mindre, än det pryder henne; hufwudet prålar med perlor
och fjädrar, symbol af fåfängan; hon trampar på instrumenter för
wetenskaper och konster, och wänder ryggen åt Minnets tempel.
Hela hennes sysslosättning är at fasttaga en fjäril, som
fladdrar omkring en rosenbuske, wid hwars fot ligger
Okunnigheten, som klappar händerna åt F.
FLYKTEN, en allegorisk Gudomlighet. Hon war graverad på
Agamemnons sköld, wid sidan af den förskräckliga Gorgonen.
FLÄDERMÖSS (Amer. M.). Caraiberne anse dem såsom goda änglar,
hwilka nattetid wårda deras hus; o. kalla helgerånare alla som
döda dem. Se CHEMENS.
FLÖJTEN. Skalderne säga at den upfans af Apollo, Mercurius,
Minerva eller Pan. De woro af olika former: krokiga, långa, små,
enkla eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
