- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
435

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Frej ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

435

det ofta upstod gräl i sjelfwa F:s tempel. Före Vespasiani tid
hade F. både altaren, gudstjenst o. bildstoder i Rom. Hon
föreställes med et mildt utseende, et fullhorn i ena handen o.
en oliveqwist i den andra; stundom håller hon en caducé, en
omwänd fackla o. sädesax, samt i barmen Plutus såsom barn. På en
af Augusti medaljer håller hon i ena handen en oliveqwist, och i
den andra en brinnande fackla, hwarmed hon antänder en
wapentrofé. En annan medalj af Servius Galba föreställer F.
sittande på en thron m. en oliveqwist i ena handen, och stödande
den andra på en klubba. På en Vespasiani medalj är hon omgifwen
af oljoträd, och har til attributer en caducé, et fullhorn och
en arknippa. På en Titi medalj är det en Pallas-figur, som i ena
handen håller en palm och i den andra en stridsyxa. På en
Claudii medalj är F. en qwinna som stöder sig på en caducé
omslingrad af en orm; hon håller handen för ögonen, at icke se
det gift han utspyr. En lans eller Herkulis klubba i handen
utmärker en fred wunnen genom wapenstyrka o. mannamod. På en
basrelief i Villa Albani ses F. under bild af en qwinna, som
håller en caducé. Man ger henne äfwen stora wingar, såsom åt
Segern. Oblodiga offer, som göras åt F., utmärkas genom låren af
et djur som ligga på et bord. Et fredsslut kan föreställas genom
Jani tempel, hwars portar då tilslötos. “Man skulle kunna, säger
Winckelmann, låna bilden til en fred tryggad genom kärleken,
eller stadgad genom et ägtenskap mellan de kriganda magterna,
från detta wackra distichon: Militis in galea nidum fecere
columbæ: Apparet Marti quam sit amica Venus. et duf bo i en
hjelm.(_Soldatens hjälm gjorde ett bo av duvor: Mars visar hur
vänlig Venus är.) Af twå personer som afsluta et fredsfördrag,
kunde den ene hålla en caducé och den andre en thyrs, hwars
spets omwirad med löf, skulle wisa at den ej är ämnad at såra.”

FREJ, FREIR (Nord. M.), Niords son, nämnes i prosaiska Eddan
såsom den ypperligaste af Asarne. Han rådde öfwer regn och
solsken samt jordens gröda, och honom anropade man om god
årswäxt och fred. Han råder ock öfwer menniskors egendom. – Om
Frejs frieri sjunges i poetiska Eddan: Frej har satt sig i
Hlidskjalf, fått se den sköna Gerda, o. blifwit kär. Han sitter
ensam i långa salar, til dess Skirnir tilbjuder honom at hemta
Gerda, om han will lemna honom sitt swärd. Med detta, Draupner
och 11 guldringar, rider Sfirnir på F:s häst til Jotunheim, will
köpa Gerda m. guldet, men maste böja hennes hjerta genom de
grufligaste hotelser och hårda konster, til at lofwa Frej
kärlek. – Prosaiska Eddan anför: Gymer hette en man, hwars
hustru war Örboda, af Bergreseätten. Deras dotter war Gerda, den
skönaste af alla qwinnor. En dag, då Frej gick i Hlidskfalf, o.
skådade omkring hela werlden, fick han i norr se wid en gård et
stort o. skönt hus. En qwinna gick ditåt. o. då han uplyfte
händerna för at öppna dörren, gåfwo både luft o. watten återsken
af dem, o. hela werlden blef deraf uplyst. Det straff fick Frej
för sin förmätenhet at sätta sig i Odins högsäte, och han gick
bort ful af älskog. Då han kom hem, talte han icke, hwarken sof
eller drack, och ingen wågade at tala til honom. Niord lät då
kalla hans skoswen Skirnir, bad honom gå til F., och fråga på
hwem han war så wred, efter han icke talte m. någon. Skirnir
sade at han skulle gå, fast ogerna, då det war at förmoda at han
skulle få et obehagligt swar. När han kom til F. och frågade
honom hwarföre han war få dyster, at han ej wille tala, swarade
denne, at han hade sett en skön qwinna, i hwilken han blifwit så
intagen, at han icke kunde lefwa, om han ej finge äga henne. Du
skall, tillade han, strax fara bort o. fria til henne för mig,
och föra henne m. dig hit, antingen det är med ell. mot hennes
faders wilja. Ditt beswär skall nog blifwa belönadt. Skirnir
swarade: at han skulle uträtta detta ärende, men med willkor, at
Frej skulle lemna honom sitt swärd, som war så godt, at det
sjelft fägtade. F. gjorde derwid icke någon swårighet, och gaf
honom swärdet. Skirnir for åstad o. friade til Gerda, som
lofwade at nie nätter derefter komma til Barö, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free