Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fristad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
438
en F. i Athén åt alla af sina föräldrar fottryckta barn. Andre
åter datera denna inrättning ifrån den tid, då Cadmus byggde
Thebœ. Diodorus Sic. försäkrar, at Cybele anlade en F. i
Samothrake. Säkert är, at fristäder wid tempel och altaren
funnos ifrån den äldsta forntid; de woro så heliga, at det
ansågs för helgerån om en brottsling rycktes med wåld derifrån,
och man trodde hans blod återfalla på dens hufwud som låtit det
rinna. De som dödade Cylons medbrottslige hwilka plundrade
Minervas tempel, ansågos ock derföre under hela deras lefnad
såsom ogudaktige, derföre at de nedhöggo dem, under det desse
omfamnade altarena. Pausanias säger at mordet i Delphi på
Achillis son Neoptolemus, wid Apollos altare, war et rättwist
straff för hans mord på Priamus, wid foten af Jupiter Hercœi
altare. Någre af dessa fristäder woro allmänna och uplåtna för
hela werlden; andre tilhörde wissa personer och wissa brott. Så
woro Hebes tempel i Phthia o. Dianas i Ephesus tilflyktställen
för skuldenärer; o. Strabo säger at flere furstar gåfwo et
större område åt det sednare. Pallas tempel i Lacedaemon tjente
til F. äfwen för dem, som woro dömde til döden. Thesei tempel
eller grafwård war en F. för alla slafwar ell. sämre folk, som
flydde undan förtrycket. Denna förmånsrätt tilhörde icke Gudarne
ensamt, utan sträckte sig äfwen til furstars o. store mans
bildstoder och monumenter, til heliga skogar, o.d. Achillis graf
på sigeiska udden blef på det sättet en F. i följande åldrar,
likaså Ajax 2:s. Då Romulus grundlade Rom, lemnade han emellan
Capitolium o. tarpejiska klippan en lund, såsom en gemensam F.
för frie man och slafwar: ty alla tempel o. altaren woro icke
fristäder, utan blott de som erhållit denna rättiqhet, genom det
sätt hwarpå de dertil blifwit inwigde. Under tidernas lopp
förlorades aktningen för dem til den grad, at de blott
beskyddade sådane, som begått obetydliga förbrytelser; och man
gjorde sig icke mera samwete öfwer at rycka grofwa brottslingar
ifrån altaret. De afskaffades under Tiberius, utom Junos tempel
på Santos och et Æskulapin som bibehöllo en del af deras
privilegie. – Äfwen Judarne hade sina fristader, hwilka försågo
m. underhåll dem som af wåda dödat någon. De woro blott tre i
början på ena sidan af Jordan, 5 Moseb. 4:41, 42, 43; o.
nationen fick befallning at anlägga tre städer til, om deras
landsändar skulle utwidgas, 19: 8, hwilket äfwen skedde i Josuas
tid, Jos.20: 7-10. Dessutom njöt templet o. brännoffersaltaret
en sådan fristadsrättighet.
FROMHETEN (Sinneb. l.) war en Gudomlighet, som sjelf förestod
den dyrkan man henne wisade, föräldrars ömhet för sina barn,
dessas wördnadsfulla wård om föräldrarne, o. en menniskans
fromma tilgifwenhet för hennes like. Man anställde offer för F.
isynn. hos Athenarne. Ingenting är mer wanligt än hennes bild på
baksidan af kejsarnes medaljer. Man ser henne oftast under bild
af en sittande qwinna, betäckt med en stor slöja, et fullhorn i
högra handen, och den wenstra hwilande på et barns hufwud: en
stork står wid fötterna. På en Caligulas medalj är F. sittande
m. en stor slöja öfwer sig, och håller i högra handen en skål.
På en annan öfwer Antoninus Pius håller hon i ena handen
fötterna af en hjortkalf som skall offras; framför henne står et
altar, hwarpå elden brinner. På en medalj öfwer Faustina d.y.
håller F. twå ax i högra handen, o. et fullhorn i den wenstra.
På andra medaljer håller hon et klot i ena handen, och et barn i
den andra; flera barn ligga wid fötterpa. På en Valeriani medalj
är Augusternes F. utmärkt genom twå qwinnor, som räcka hwarandra
handen öfwer et altare. Hon är äfwen stundom föreställd genom en
naken qwinna, som håller en fågel i handen. Manius Acilius
Glabrio byggde i Rom et tempel åt F., til ära för den dottern,
som gaf di åt sin fader i fängelset, för at uppehålla hans lif.
Enligt Winckelmann har F., i dess egentligaste mening, d.ä.
wördnad för Gudarne, warit på kejserliga medaljerne föreställd
utan någon figur, men endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
