- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
441

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fulminans ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



441qwinna med blottade bröst, o. i handen en passare, hwarmed hon
ritar en cirkel. Bakom ses djurkretsen. Cochin tillägger
qvadraten och den liksidiga triangeln.

FULMINANS, FULMINATOR, Jupiters tilnamn.

FUNDANIUS, et Herkulis tilnamn. Vopiscus räknar ibland förebuden
til kejsar Floriani regering, at winet til hans libationer i
Herkules F:ii tempel, blef purpurrödt.

FURIERNE (Sinneb. l.), Hämndgudinnor, qwalmör, så kallade på
jorden, men i himmelen Diræ, o. i underwerlden Eumenider.
Grekerne kallade dem Erynnies. De ansågos såsom tjenarinnor af
Gudarnes hämnd emot de ogudaktiga, och pligkiga at werkställa
helwetes-domrarnes utslag. Enligt Apollodorus hade F. blifwit
skapade i hafwet af bladen som rann ur det sår, Saturnus hade
gifwit Cælus. Hesiodus, som gör dem en generation yngre, låter
dem födas af Jorden, som hede aslat dem m. Saturni blod. På et
annat ställe säger han at de äro döttrar as Twedrägten och födde
i 5:te månaden. Lykophron och Æschylus påstå dem wara döttrar af
Acheron och Natten. Författaren af en låfsång til Eumeniderne
försäkrar at Pluto och Proserpina woro deras föräldrar.
Sophokles låter dem upstiga Ur Jorden och Mörkret; o. Epimenides
tror dem wara systrar med Venus och Pareerne, samt döttrar af
Saturnus och Evonyme. – Man räknar tre af dem: Tisiphone, Megära
och Alekto. Euripides sätter gudinnan Lyssa ibland F:s antal.
Plutarchus erkänner blott en, Adrastea. Virgilius tyckes
tillägga Harpyerne, dem han målar med samma drag; o. inwånarne i
Smyrna tillägga Nemeserne. Medan de brottslige lefde, injagade
F. förskräckelsen i deras själ, plågade dem med sönderslitande
samwetsagg och hiskliga syner som kastade dem i en dyster
förwirring, ofta för hela deras lifstid. Euripides, Ovidius,
Statius och Virgilius hafwa målat deras hämnd med de starkaste
färger. Homerus fäster dem i spåren efter sådana bröder, som
förfördela sina äldre syskon. De begagnades af Gudarne at tukta
menniskorna med sjukdomar, krig o.d. Wördnaden för dem war så
stor, at man nästan icke wågade uttala deras namn, eller ens se
på deras tempel. Sådana hade de på flera ställen i Grekland, och
woro de en helig fristad för brottslingar. Alle som infunno sig
för Areopagen, måste frambära et offer i F:s tempel, som låg i
grannskapet, och swärm på deras altaren, at de woro beredde at
tala sanning. Wid offren nyttjades narcissor, saffran, enbär,
hagtorn, tistel, mannablod eller sommarhyll; och man brände
cederträ, al och cypress. Man offrade åt dem lamdigra tackor,
gumfar och turturdufwor. Æschylus inflätade ormar i F:s hår, som
före hans tid utmärktes genom brinnande facklor och holkar. Man
följde hans idé, o. både tempel o. theatrar framställde F. med
en bister upsyn o. hotande blick, widöppen mun, swarta o.
blodiga kläder, flädermuswingar, ormar omkring hufwudet, en
brinnande fackla i ena handen, och en gissel af huggormar eller
ock en krok i den andra samt til följeslagare Förskräckelsen,
Ursinnigheten. Blekheten o. Döden. Sådana siktade omkring Plutos
thron och afbida hans befallningar m. en otålighet, som förråder
deras raseri. På en af keis. Sabinas medaljer ses de tre F.
föreställda genom 3 hufwuden, prydda med skäppor, på en enda
kropp, som smalnar af nedåt; på hwar sida utstå 3 armar wäpnade
m. facklor. Det mest besynnerliga fornmärke i detta afseende är
en gammal etrurisk målning, hwarpå ses en Furie, som håller i en
orm o. det hwassa jern hwarmed hon genomborrar en brottsling,
som höjer sina armar til himmelen. En annan Furie står framfar
honom, och lagar sig til at bränna honom med en fackla. På axeln
bär hon en ränsel, hwars ena sida är full och den andra tom.
Giottino, Giulio Romano, Pietro de Cortona och Titian äro ibland
nyare tiders artister de, som målat F. m. de starkaste färger.

FURINA, en Gudinna hos de gamla Romare, om hwars göromål och
namn de lärde äro mycket oense. De som göra henne til den första
af Fu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free