Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gamelæ Deæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
456
GAMELÆ DEÆ, se CAMELÆ.
GAMELIA, en bröllopsfest som firades i Athén til Juno Gamelias
ära, i månaden Gamelion, som swarade emot Jan. månad hos oss. Då
hällos de flesta bröllop, emedan den dagen ansågs wara lycklig.
GAMELION, se under GAMELIA.
GAMELIUS, et Jupiters tilnamn, såsom åkallad wid bröllop.
GAMEN. Denna roffågel war helgad åt Mars och Juno och war en af
de fåglar, på hwilkas flygt man war mest upmärksam wid
Augurierne. (Egypt. Myth.) Egyptierne hyste en synnerlig wördnad
för gamen, den de ansågo som en symbol af Neith. Enligt dem
anwändes han äfwen at utmärka en moder, synen, en gräns,
kännedom om framtiden, året, himmelen, en barmhertig, Minerva,
Juno och 2 drachmer. – Den anwandes at utmärka en moder, emedan,
enligt Egyptierne, alla gamar äro honor. D. berätta fågelns
befruktning på följande sätt: “Då han är benägen för kärlek,
öppnar han sina födstodelar mot nordanwädret och blir deraf
likasom befruktad i fem dagar, under hwilken tid han hwarken
åter eller dricker, endast sysslosatt med at fortplanta sitt
slägte.” De tro äfwen at det sinnes andra fåglar som befruktas
af wädrert, men hwilkas egg, såsom icke befröadt, endast duga at
äta. – G. anwändes at utmärka synen, emedan af alla kreatur har
han den skarpaste syn. Han ser ifrån wester när solen går up, o.
ifrån öster när hon går ned, samt urskiljer på et ofantligt
afstand den föda som är passande för honom. – Gränsen utmärker
han derföre, at när krig tilstundar, ger han tilkänna platsen
der man bör strida, i des han närmar sig den sju dagar förut. Af
samma skäl tilskrifwer man honom äfwen kännedom om framtiden,
och derföre at han kastar sina blickar åt den delen af
slagfältet, der mesta blodbadet förefaller, o. utwäljar, likasom
på förhand, de lik han utsett til sin föda. Derföre läto
egyptiske konungarne se efter åt hwilken sida gamarne sågo, och
slöto deraf at det war på det stället som nederlaget skulle ske.
– G. är en symbol af året, emedan i hans upförande eller
hushållning ser man på et wist sätt fördelade årets 365 dagar.
Han bär sin lifsfrukt i 120 dagar, anwänder lika många til dess
upfostran, lika många at hafwa omsorg om sig sjelf o. at bereda
sig til en ny aflelse, hwartil han anwänder de återstående 5
dagarne. – Gamen är bild af en barmhertig, af den anledning, at
under de 120 dagar han anwänder för ungarnes upfostran, flyger
han nästan icke, och har endast omsorg om dem. Saknar han föda
för dem, öppnar han sitt lår och ger han sitt blod at suga, at
de icke måtte dö af hunger. – G. är en bild af Minerva och Juno,
emedan, enligt Egyptiernes tanke, Minerva intager öfra delen af
himmelen, o. Juno den lägre: regioner dem Gamen genomfar m. en
hastig flygt. För öfrigt är Egyptiernes mening om Junos och
Minervas hemwist orsak dertil, at de anse för en orimlighet at
göra himmelen til masc. gen.; så mycket mer, som solen, månen
och alla de öfriga himlakropparne blifwit framfödde af himmelen;
och födelse, säga de, kan endast ske genom en qwinna. Alla gamar
äro honor, enligt deras tanke: derföre gifwa de en gam åt hwarje
djurhona, äfwensom åt hwar Gudinna, för at utmärka deras
moderlighet, emedan G. är i ans. til sitt kön en moder för alla
mödrar. – Hanar en afbild af himmelen, emedan ifrån himmelen
härflyter frambringandet af så många ting. – Slutligen anwändes
han at utmärka 2 drakmer, en bild af enheten, emedan han synes
wara sitt eget uphof, likasom enheten är principen för alla tal.
GAMMON (Mahom. M.), en årlig högtid hos Negrerne i Senegal, til
minne af Mahomets födelse, och som warar i tre dagar.
GAMULI, andar som, enligt folkets tro på Kamtschatka, frambringa
ljungeld derigenom at de kasta på hwarandra halfbrända
eldbränder, som upwärmt deras hyttor. När det regnar, är det G.
som kasta sitt watten.
GAND o. SEID (Nord. M.) woro namn på en trollkunskap, som anses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
