Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gangetica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
460
swansen. De furstar som äro ägare til stränderna af denna flod
förstå äfwen derföre at draga fördel af sina undersåters
widskepelse, i det de til dem sälja rättigheten at der hemta
watten ell. bada sig. De wackraste pagoder pryda dess stränder,
se CHLIAROS, CASI. Indianerne kasta i flodens watten guld,
perlor och ädla stenar, som äro lika många offer til dess ära.
Det är i synn. i trakten af Benares som pelegrimerne samla sig.
Innan de bada sig i floden, så de af några gamla brahminer twå
eller tre halmstrån, som göra twagningen kraftigare, o. dem de
derföre under badningen wördnadsfullt hålla mellan händerna. När
de upstiga ur wattnet stryka brahminerne kolort i pannan på dem.
För at ersätta deras beswär, gifwa pelegrinerne dem wanligen
skänker af ris ell. penningar efter råd och lägenhet, oberaknadt
de offer som de höra framföra åt afgudarne i de tempel som enkom
äro upbyggde rundtomkring. På samma ställe är en brunn rygtbar
genom folkens andakt, hwars watten, likasom Ganges’, har kraften
at rena och helga dem som bada sig deruti. De fromme själarne
hafwa ditkastat så mycket blomster at wattnet deraf blifwit
förderfwadt; men det hindrar dem icke at dit nedstiga som oftast
på enkom dit anbragta trappor. Wattnet är i följd deraf mycket
grumligt; men denna olägenhet minskar icke Indianernes andakt,
som anse sig lyckliga at kunna föra litet jord ifrån bottnen.
Man påstår at Indianerne tro at en af deras Gudar fordom badat
sig i denna brunn och at detta skall wara anledningen till den
djupa wördnad de wisa den. Twagningarne åtföljas wanligen af
böner som sagta uttalas. Under badningen bör man tre gånger taga
en klunk af badwattnet; men denna sista ceremoni, äfwensom
bönerne, förrättas ofta icke förr än efter badet.
GANGETICA, se GAURI.
GAN-HEDEN, et paradis, der sednare tiders Judar tro at dygdiga
menniskor njuta en fullkomlig lycksalighet i blotta föreningen
med Gud.
GANNA (Celt. M.). en germanisk spåqwinna, som hade eftenrädt
Velleda, war jungfru likasom hon o. gaf orakel. G. reste til
Rom, der Domitianus bewisade henne en utmärkt ära.
GANOUAI (Jap. M.), en af Confucii namnkunnigaste lärjungar, dag
wid 33 års ålder, och hans själ flyttade öfwer i Kossobosati,
Xequias lärjunge.
GANYMEDES, 1. – son af Tros, konung i Troia, war så skön, at
Jupiter wille göra honom til sin munskänk m.m. En dag då G.
jagade på berget Ida, förwandlade Guden sig til en örn,
öfwerrumplade honom, tog honom med sig til Olympen, o. satte
honom uti djurkretsen under namnet Wattumannen. Man ser på et
gammalt monument en örn med utslagna wingar bortföra G., som
håller en pik i ena handen o. en bägare i den wenstra, symbol af
hans nya syssla. – Fabeln hwilar på en historisk grund. Tros
hade skickat til Lydien sin son G. at offra åt Jupiter; men
Tantalus, konung i landet, ansåg Trojanerne för spioner, och
behöll den unga G. såsom fånge, ell. gjorde honom til munskänk
wid sitt hof. Detta föranledde et långwarigt krig emellan begge
furstarne, som icke slutade förr än med Trojas förstöring. 2. –
Hebe dyrkades under detta namn i en cederlund, som låg i
Phliadiernes citadell.
GAOTHEL, en fabelagtig person, som, wid utgången ur Egypten,
följd af sin hustru Scota, dotter af afrikanska konungen Pharao,
landsteg uti Skottland, hwilket han kallade Scotia efter sin
gemål.
GARACHIDES, se GALACHIDES.
GARAMANTIAS, se GRAMMATIAS.
GARAMANTIS, en Nymf i Libyen, som Jupiter gjorde til moder åt
Jarbas, Phileus och Pilumnus.
GARAMAS, son af Apollo o. Acacallis I. Någre göra honom til
konung i Libyen o. fader til Garamantis; enligt andra gaf han
sitt namn at Garamanterne.
GARATES, en flod i Arkadien nära Tegea, på hwars stränder Pan
hade et tempel.
GARGAPHIA, en dal I Bæotien, der Aktæon ihjelrefs af sina hundar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
