Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Genius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
465
ondt. Plutarchus berättar at en ond G. kom en natt til Brutus,
som frågade honom hwem han war, och fick til swar: “jag ar din
onde ande; wid Philippi skall du åter få se mig;” det inträffade
äfwen: ty anden wisade sig för honom dagen innan han stupade i
slaget wid Philippi. – Hwar och en plågade på sin födelsedag
offra åt den goda G. luktwatten, rökwerk, blomster, olja och
win, men inga kreatur, emedet icke passade at med blod försona
en ande, som wakade öfwer menniskors lif. Likwäl ses hos
Horatius at swin offrades; men det skedde kanske snarare för at
få en god måltid. Romarne wisade en särdeles wördnad för Genii,
när de wille begära ynnest af någon person: ty de bådo honom wid
dess G.; och när man wille med ed be styrka något, swor man wid
sin egen G. Fruntimren swuro wid sina Genii, som troddes bo i
deras kroppar, och kallades Junones. Trälarne swuro wid sina
herrars och trälinnorna wid sina fruars Genii. Men sedan Romarne
förlorade sin frihet, plägade de i allm. swärja wid kejsarens G.
Mened wid sådant tilfälle straffades hardt, helst den ansågs
såsom en skymf emot Majestätet. – Det war under olika skapnad en
G. ärades: ty ömsom afbildades han såsom en gubbe, ömsom såsom
yngling o. flicka; men om han förmentes hafwa sitt wistande på
et wisse rum, föreställdes han såsom en orm. En sådan plägade
handlande måla på sina boddörrar, at ungdomen ej måtte wäldföra
sig på dem. Trajani, Adriani och de andre kejfarnes mynt
föreställa G. med et fat i högra handen, hwilket han räcker
öfwer et blomsterprydt altare, och i den wenstra håller han et
spö. Hela romerska folkets skyddsgud afbildades såsom en ung
man, som stöder ena handen på et spjut, och håller et fullhorn i
den andra. Provinsers, städers och coloniers Genii buro et torn
på hufwudet. Åt den gode G. war lönnträdet helgadt, o. man
gjorde lönnlöftkransar åt honom. En i Rom funnen basrelief
föreställer honom såsom en ung man, krönt med wallmo, hållande
ax i ena handen, och i den andra windrufweklasar med sina blad.
– Pharnutus gifwer benämningen af den gode G. åt Priapus, andre
åt Jupiter. Se BONUS DEUS. – Chaldéerne trodde at ifrån den
himmelen, der Månen syntes, ända til Guds hemwist, war det flera
rymder, såsom fixstjernornas himmel, æthern och empyreum. De
beboddes af Genier af olika ordningar, mer eller mindre sina, i
man af deras afstånd ifrån det Högsta Wäsendet; desse Genier
nedstego ofta på jorden, förenade m. en luftkropp som tjente dem
til vehikel, o. genom hwilken de kunde se och känna allt hwad
som här tildrog sig, – Chineserneha Genier, som waka öfwer
watten och berg, o. de hedras med högtidliga offer. Se
CHIN-HOAN, OUEY, XIN. – Siameserne skilja emellan goda o. onda
Genier. De gode äro själar som warit ansedde för mer eller
mindre gode, allt efter deras dygder härilifwet. De onde äro
själar efter dem, som antingen dött som rättwisans swärd, eller
genom någon owanlig olyckshändelse, hwarigenom de dömmas
owärdige begrafning. Se DÆMON, DEMONER.
GENNAIDER, Gudinnor hos Phokéerne, desamma som Genetylliderne.
GENNAT-ADU, se GENETE-ALCODUZ.
GENNUS, son af Saturnus, anlade Genua.
GEOGRAFIEN (Sinneb. l.) föreställes under bild af en qwinna, som
i högra handen håller en passare och afmäter graderna på en
himmelsglob; med den wenstra pekar hon på en armillär-glob; wid
fötterna ligger en qvadrant, kartor och böcker, för at utmärka
at G. lånar biträde af Geometrien och de högre wetenskaperna.
GEOMANTIEN war en spådomskonst som utöfwades sålunda, at man
antingen drog linjer eller cirklar, af hwilka man trodde sig
kunna spå hwad man wille weta; eller också gjorde man va måfå,
på jorden eller på papper, flera punkter, utan at iakttaga någon
wiss ordning; figurerne, som då upkommo af slumpen, fällde
utslag ofwew framtiden. Man fästade äfwen upmärksamhet wid de
sprickor, som af sig sjelfwa upkomma i jorden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
